Spinn garnet du inte vill ha

Jag har en bok som heter spin control med underrubriken Techniques for spinning the yarn you want. Det är en bra bok. Missförstå mig rätt. Men oftast blir det lite som det blir.

Den här gången hade jag dock en plan. Jag hade köpt ett utförsäljningspaket från en före detta spinnare på Instagram och det innehöll bland annat merino i färger som inte hör till min vanliga palett. För att öva tänkte jag att spinna ett lite tjockare garn och dra fibrerna bakåt. Dessutom testade jag det som jag har hört spinnare kalla för ”fraktalspinna”. I princip tar du din mångfärgade fiberfläta och delar den i mitten (på längden). Ena halvan spinner du som den är. Andra halvan delar du återigen längsmed, nu i tre delar. Dessa tre spinner du efter varandra men börjar i andra ändan av vad du gjorde med den första halvan. Sen tvinnas det ihop till ett tvåtrådigt garn. Resultatet? En färgspya du sällan skådat.

Jag hade två flätor av samma sort, den första blev lite tjockare spunnen än den andra. Svårt det där att göra tjockare garn. En sista snutt tvinnade jag ihop tretrådigt.

Specifikationer

Fiber: Ekologiskt producerad merino, kammad top, från Owl about yarn i färgen Grown up girl

Resultat:

#1 89 g, 228m, tvåtrådigt

#2 99 g, 260m, tvåtrådigt

#3 11 g, tretrådigt (från samma singel som #1)

Relativt välbalanserat i alla fall. Och inte alls ett sånt garn jag vill ha….

Annonser

Lyckoträff

En tur västerut gav tillfälle till ett stopp i Västerås på Yarn och garn. Där inhandlades Geilsk tynd ull till två barnkoftor, Lykketræf, och till en sjal (Grib garnet) till mig.

Nu är en kofta klar (så när som på knappar och att ärmarna ska sys ihop och trådar ska fästas). Den andra är påbörjad. Trevligt garn och trevlig stickning på st 3 mm.

Fin detalj i raglanökningen:

Findus

Om ni nån gång längtar efter att få nya vänner när ni är i Göteborg så ska ni se till att sticka de här vantarna på lokal. Se till att ha kommit en bit så att man ser att det är katter på och du kommer få höra allt om flera personers katter, vad de gör, vilken ras det är, hur gamla de är och vad de heter.

Det är katter både på utsidan och insidan och bakom tummen är det lite tätare mönster vilket ju är bra för att få slitstarkare material just där.

Jag såg någon som lagt upp en bild i facebookgruppen Online stickkafé för ganska länge sedan och tänkte att de var givna till min svägerska som älskar katter och så här de just skaffat en katt som ser ut som den på vanten. Själv gillar jag bara kattungar.

Specifikationer

Beskrivning: Yökyöpelilapaset (betyder nattugglevantar) av Lumi Karmitsa från boken Villit vanttuut & vallatumat villasukat 2 (som jag lånade på biblioteket!)

Garn: Rauma finull

Stickor: 2,5 mm

Passform: relativt bra trots rak tumme. Passar en ganska liten hand. Om du har större händer får du kanske sticka med grövre garn eller st 3 mm eller modifiera lite i toppen.

Kommentar: Förutom att jag inte fick vara ifred var det en ganska trevlig stickning – full fokus på diagrammet men ändå något slags logik. Först tänkte jag skippa katterna på insidan men varven för katterna är lika på insidan och utsidan så det blev lättast att bara köra på.

När man fotar i januari:

Fler sockar

Hermione’s everyday socks i Tanis fibrearts blue label som jag köpte för länge sedan i Kanada. Stickor 2,5 mm och storlek ca 38.

Ett par sockar med ”afterthought heel”, dvs att man stickar ett rör med tå och efteråt bestämmer var hälen ska vara, klipper av garnet där och plockar upp maskor och stickar en häl. Jag använde den här metoden för att göra hälen och det funkade väldigt bra. Tyvärr satte jag hälen lite långt fram så sockorna blev ca 37:or och då blev en mindrefotad person glad istället. Tanken var att jag skulle prova att själv ha sockar utan extra maskor för fotvalvet men det hade nog ändå inte varit så bekvämt. Det stickade materialet tänjdes ut ganska rejält. Garnet är däremot fint och självrandande! Handfärgat av och köpt hos Asfaltsflickan. Stickor 2,5 mm.

Standard-sockor i Opal, stl 43. 64 maskor, 3+1-ribb, stickor 2,5 mm.

Och så ett par standard-halvsockar i svart Opalgarn. Slätstickade med st 2,5 mm, 64 maskor, i stl 42. En vacker dag (eller en regnig) ska jag lära mig att sticka rör på min stickmaskin för att massproducera såna här till mina mycket ”stickvärdiga” släktingar (de kommer med hundvalpsögon och visar upp sina utslitna par och ber snällt om nya).

Truckle

Specifikationer

Beskrivning: Truckle av Hunter Hammersen

Garn: Lanitium ex machina, basic sock i färgen Juniper, köpt på Snurre lankakauppa i Helsingfors i somras

Stickor: 2,5 mm

Rolig stickning med annorlunda minskning efter hälen. Mycket bra beskrivning för ett par spegelvända sockar. Verkar sitta mycket bra på foten. Men de blev också till en present så jag har inte kunnat göra någon långtidsutvärdering av varken garn eller modell. Garnet var i alla fall trevligt att sticka med och färgen var sådär perfekt nästan melerad.

Och så ett par inomhusbilder från i höstas.

Omvänt

Jag har stickat två par av halvvanten Höstglöd från Maja Karlssons bok 35 vantar (som jag skrev om tidigare).

Stickat enligt beskrivningen med enda modifikationerna att jag i övre paret hade stickor 2,75 mm till det mönstrade partiet och i det undre paret höll jag mig till 2,5 mm hela vanten.

Garnet är handfärgat merinosockgarn som jag köpt hos Makeri 14 och som inte alls ville sig i ett par lyxsockor. En snutt av vardera färg finns kvar (jag köpte 50 gram av vardera).

Och båda paren har blivit presenter. Så snäll är jag. Lite bullig är modellen över handryggen. Roliga att sticka och effektfullt med ”avbruten mosstickning”.