Strumpstickfunderingar

Jag stickar ärmar och funderar på det här med strumpstickor. Ibland använder jag samma rundsticka till ärmen som jag använder till tröjans kropp och då blir det oftast ”magic loop”. Jag tänker att det är bra att ha samma typ av sticka till både ärmar och kropp men jag tycker inte riktigt om det där med magic loop. Jag gillar ju strumpstickor.

När det gäller tunna stickor gillar jag verkligen carbonz och trästickorna från knitpro (symfonie) och så den senaste bekantingen Zing. När det är stickor grövre än 3 mm är jag mer kluven. Även om jag gillar carbonz så låter de för mycket när de är grövre – det blir inte det där trevliga klirret utan ett mer klonkande som jag inte gillar…

Dessutom har jag sett att det flagnar i metallen och skarven mellan kolfibern och metallen har blivit mer uttalad.

Så jag har varit på jakt efter andra varianter av strumpstickor.

På bilden syns från vänster till höger följande stickor i stl 3,25-4 mm:

  1. Addi Colibri – den spetsiga änden
  2. Addi Colibri – den trubbiga änden
  3. Knitpro Symfonie Wood
  4. Knitpro Karbonz
  5. Knitpro Zing
  6. Knitpro Nova
  7. Knitpro Karbonz

Jag inser nu att det är en viss övervikt för ett visst märke, jag hade faktiskt inte koll på det! Tidigare gillade jag bambustickor men jag tycker att det är svårt att hitta bra kvalitet som inte får sprickor i spetsen.

Nåja, nr 1 och 2 är alltså samma sticka som har olika ändar. Stickan är lätt och garnet glider lagom mycket. Det här skulle kunna bli en ny favorit då jag ju verkligen gillar Addis spetsstickor (Addi sock rockets i rundstickor). Tyvärr fanns inte rätt storlek i 20 cm och för ärmar är det ett måste (ja, jag testade med de här korta…).

Nr 3 har jag ännu inte testat i grövre storlek, jag måste bara sticka om mudden på en ärm så ska jag se vad jag tycker om dem.

Karbonz har jag redan pratat om. Gillar spetsen och att den är ganska lätt. Gillar inte ljudet.

Nr 5 – zingstickorna är förvånansvärt trevliga. Relativt lätta och helt ok spets. Och billiga.

Nr 6 – det här är en besvikelse. Materialet är superbra – bra spets och lagom glid men OJ så tunga de är. Det blir två ärmar sen kan jag donera dem vidare. (Stl 3,75 mm).

Hur tänker ni kring ärmar – strumpstickor eller rundsticka (liten eller magic loop)? Och vad har ni för favoritstrumpstickor? Ska jag prova Hiyahiya? Något annat?

Annonser

Födelsedagssockar

Idag ska vi iväg och fira barnens kusin J som om någon dag blir 17 år. Ända sedan han var liten har han varje år önskat sig ett par tunna sockar i present. Här är årets par, standard 3 r 1 a över 64 maskor på stickor 2,5 mm i ett Opalgarn (typ lakrits heter det), ca 70 gram. Nu i storlek 42. Den här gången försökte jag matcha randningen och lyckades ganska bra, tycker jag själv.

Resestickning nr 2

Resestickningar är viktiga. Lagom enkla för att jag inte ska bli åksjuk och lagom intressant för att jag inte ska tröttna. Så jag la upp till en Winterfell cardigan i svart Visjögarn. Perfekt bilstickning! Mönster med lyfta maskor på framstyckena och resten slätstickat. Nu har jag tagit av för ärmarna.

Här stickar jag på New Jersey turnpike. Tre filer för bilar och tre för bilar/lastbilar i vardera riktning.

Beresta sockar

Påbörjade hemma i Sverige, stickade på flygplanet över till USA och i bilen från New York, via New Jersey och Washington DC, genom Virginia så blev de här sockarna färdiga precis innan vi kom in i Tennessee. Här fotade från baksätet av vår enorma hyrbil.

Garnet är Drops Fabel i något slags rosa-grå-beige. Stickor 2,5 mm. Beskrivningen är Hermione’s everyday socks av Erica Lueder. Mycket trevlig stickning. Hälen och blev min ”vanliga” förstärkta häl och tåihoptagningen något slags variant där jag sydde ihop de sista maskorna med maskstygn. En bra present blev det.

Och så den lilla bilen då:

Uppdatering

Det känns som att få saker blir färdiga, på mer än en front. Här kommer i alla fall en kort uppdatering på grejer som hänt.

Ärmen på Rosekoften har av en samlad stickexpertis bedömts passa och ärm nummer två är nu påbörjad.

Léttlopigarnet jag köpte på syfestivalen är på god väg att bli en Riddari och jag har kommit upp till den roliga delen.

Jag fick något slags vårkänslor och köpte garn till en fluffig tröja och en stickhelg gav möjlighet till ytterligare garninköp.

Den grå och den gröna i Sustainable merino (400 m/100 g, Emmafärgat) fick följa med hem. Oklart vad det ska bli. Kanske ett barnplagg, eller en Joyful shawl. Eller har du något förslag?

Inverterat

Jag vet inte om jag har nämnt det här på bloggen men jag stickar på Rosekoften från Kofteboken 2. Jag har haft lite problem med masktätheten och stickat om början av ärmen några gånger. När man stickar mönsterstickning och man har valt att ha färgerna inverterat mot hur det är i beskrivningen blir det ibland svårt att hålla rätt på vilken färg som är mönsterfärg. Åtminstone för mig.

Så här hade jag tänkt att det ska se ut:

Och så här blev det i ett av försöken:

Nu satt jag och funderade på en annan beskrivning där jag tänkte vända på färgerna så att den ljusa i beskrivningen ska vara mörk och tvärt om. Diagrammet har jag i mobilen. Frustrerad frågar jag dottern om det finns en app som enkelt inverterar färgerna. Det visste hon inget om men däremot finns det en inställning – i alla fall i iPhone! Kanske är jag sist på bollen men jag delar ändå med mig av tipset!

Under Inställningar -> Allmänt -> Hjälpmedel finns att välja Hjälpmedelsgenväg. Där markerar man Klassisk investering av färger. Klicka sedan tre gånger på hemknappen och allt på skärmen inverteras och diagrammet funkar utan att man behöver rita om! Tjoho för teknik!

Och varför har jag inte kommit längre på koftan då? Ja, nu är jag osäker på om ärmen är för tight ändå. Jag ska kalla in expertpanelen för rådgivning.

Mamelucker (varning för närbild på bakdel)

Jag trodde nog aldrig att jag skulle sticka ett par mamelucker. Nu kommer de ändå väl till pass i kylan. Kanske blir det premiär i morgon.

Specifikationer

Beskrivning: Majas mamelucker

Garn: Järbo Gästrike 2-tråkigt, 180 gram i rester från lagret

Stickor: 2,5 mm

Modifikationer: Jag har en stor bak. Enligt instruktionerna för hur man kan modifiera brallan så den passar en själv så har Maja ett midjemått på 72 cm och i beskrivningen ska man lägga upp 160 maskor. Jag mätte mitt midjemått och fick det till att jag skulle lägga upp 192 maskor. Men så var jag ändå osäker på om det skulle bli för mycket eller inte. Några mamelucker jag har sett har blivit för pösiga framtill. I instruktionen står att man ska låta sidopanelerna ha samma bredd som i ursprungsbeskrivningen men jag tänkte att det vore bättre att ha bredare resårpaneler i sidorna. Dessutom är det i resårpanelerna som man vänder de förkortade varven och då blev det smidigt att göra fler förkortade varv än i orginalet (8 ytterligare kortvarv efter kortvarv 16). Efter midjeresåren hade jag alltså 54 maskor resår (istället för 38) i vardera sidan. Mittpanelerna stickade jag enligt beskrivningen. Benen stickade jag så långa som det gråa garnet räckte.

Resultatet ser ju helt knäppt ut (baksidan på bilden precis här ovanför). Men jag det verkar som att min breda bak får plats.

Det där med den väldigt höga midjan tänkte jag också skulle vara lite konstigt men som alla som har använt ett par strumpbyxor som är lite korta över rumpan vet så kan en hög midja göra att de går att använda ändå. Hittills är känslan helt ok. Jag har ännu inte använt dem ordentligt men jag tror att jag skulle ta av dem inomhus för att inte känna det som att det är för knöligt under klänningen.

Jag tror också att beslutet att inte öka mer i mittpanelen var rätt.