Fornjót

Igår premiäranvände jag min nya sjal.

Beskrivning: Fornjót av Ysolda Teague

Garn: Rauma Lammullgarn, vitgrå, 122 gram, och orange shetlandsgarn av oklart ursprung som jag fått av mamman som jag tror fått det av min farmor,28 gram

Stickor: 3,75 mm

Utlåtande: En lagom stor sjal! Inte för liten och inte för stor. Är imponerad över garnet- väldigt trevligt att sticka i och blev ännu mjukare efter tvätt samtidigt som det är styrsel på det. Roligt mönster att sticka med fiffiga detaljer.

Varningar: Man börjar med uppläggning av tvåhundrasjuttielva maskor i kontrastfärgen, inte i spetsen. Sen är det svårt att sluta sticka.

Tips: sticka inte bikakemönstret i mönsterfärgen för löst, det blir inte snyggt.

Kul att variera mönsterpartier med rätstickning. Och att knyta ihop de båda ändarna med mönsterfärgen.

Annons

Lilli Pilli

Jag tyckte att en kollega behövde en varm alpackasjal till sin frozen sholder. En sjaldesigner som jag fastnat litegrann för är Ambah O’Brien. Hon designade bland annat Alinda Wrap som jag stickade förut och som jag trots mina farhågor har använt jättemycket (den går att vira flera varv runt halsen och går att både svepa om ryggen och lägga diskret över benen när det känns kallt när man sitter på möte och så). Så nu blev det en Lilli Pilli av samma designer i alpacka (från Indiecita) från garnlagret.

Den är verkligen jättelång. Men enkel och trevlig stickning!

Och ett enkelt spetsmönster. Efter tvätt la jag bara ut sjalen lite rakt och drog ut spetsarna utan att nåla. Den blev riktigt stor och mysig och det var lite motvilligt jag lämnade ifrån mig sjalen.

Det är naturligtvis också viktigt att matcha sina kläder med pågående stickning.

Specifikationer

Beskrivning: Lilli Pilli av Ambah O’Brien

Garn: Indiecita Alpacka, knappt 100 gram av vardera färg, ljusgrå, antracit, röd

Stickor: 3,5 mm

Modifikationer: jag gjorde en rapport mindre av spetsmönstret i mitten för att ha tillräckligt till kanten och det blev perfekt. Jag kompenserade med att göra den randiga sektionen motsvarande antal varv längre.

Trots att den blev så stor känns den lätt att bära. Jag har mer alpacka att sticka en till av (till mig!) men när jag grävde i garnlagret hittade jag just resterna från min Alida wrap och lite annat fluff så jag började på en fjäderlätt variant istället. Kanske blir det en till i alpacka, eller så väljer jag någon annan av Ambahs sjalar.

Obloggat 25 – Cladonia

I mjukaste kashmir från Kina har jag stickat den här sjalen, Cladonia av Kirsten Kapur.

Som jag minns det var det en trevlig stickning. Jag minns också att jag gjorde den lite större än i beskrivningen eftersom garnet är ganska så tunt. 65 gram garn har jag gjort av med och vad garnet hette kunde jag aldrig förstå. Stickstorlek och annan info har jag glömt.

Man stickar från nacken och ner och ökningarna ger snygga effekter, tycker jag.

Och så en najs kant på det. Det enda jag har att klaga på är att det tagit ofantligt lång tid att spänna ut den här gosiga sjalen.

Obloggat 23 – 30 diamonds shawl

Tydligen påbörjad 2014, här är 30 diamonds shawl.

Specifikationer

Beskrivning: 30 diamond shawl av Maria Magnusson 

Garn: Duo från Design club DK, en härva (100 gram) och lite till i avmaskningsvarvet. En slags blå färg.

Stickor: 3,75 mm

Kommentar: som jag minns det så var det en rolig stickning som resulterade i en sjal som var mindre än jag trodde. Men nu när jag tvättat och spänt ut den tror jag att den kan bli perfekt att ha runt halsen.

 

Obloggat 21 – Alinda wrap

Specifikationer

Beskrivning: Alinda wrap av Ambah O’Brien

Garn: Rowan fine lace, färg gunmetal 929, 135 gram

Stickor: 3,25 mm

Storlek: gigantisk 

Det var tanken att det här skulle bli något slags varmt och elegant som jag skulle kunna ha på mig när jag är officiell. Jag har inte helt uteslutit att så kan bli fallet. Garnet är ganska trevligt, 400 m/50 gram, med 80% alpacka och 20% merino som minskar halkigheten litegrann. Men sjalen är som sagt enorm. När den hängt runt halsen utan att den  är virad något varv så släpar den i marken. Jag måste prova någon dag på jobbet när jag inte måste vara officiell för att se om den fungerar. 

På diagonalen av sjalen går en slags ”ryggradsmaska” och slutar i en spets. Det är en rolig stickning men designen gör att det är svårt att anpassa storleken. Kanske går det att blocka den lite bredare men jag tror att skillnaden i längd blir marginell. För den som tänker sig att sticka en Alinda wrap vill jag starkt rekommendera att man använder sig av avbockningsschemat som följer med så man håller koll på varven. Det är ingen svår beskrivning, det blev bara aldrig något riktigt flyt i att hålla koll på vilka varv minskningar och ökningar skulle göras och det hjälpte verkligen med schemat.

Bildkvalitet: decemberljus…

Obloggat 19 – Glam Goth

Nu ligger jag efter men hav förtröstan. Det kommer att bli 24 obloggade saker före jul. Får jag lov att presentera en rätstickad sjal i Färgkrafts pälsblend i färgen Glam Goth. Inköpt hos Litet Nystan.

Det är så länge sedan jag stickade den så jag har ingen aning om vilken stickstorlek jag hade men den är stickad enligt principen lägg upp en maska, *vänd, gör ett omslag sticka räta varvet ut*, upprepa *-* tills garnet är nästan slut, maska av. 

 

 Nu är den tvättad och gosig. Supersvårt att fånga färgen men den rosa är härligt chockrosa.

Obloggat 18 – Waiting for rain

Specifikationer

Beskrivning: Waiting for rain av Sylvia McFadden

Garn: Handspunnet merino-silke (50/50), ca 650 meter och knappt 100 gram, i en åskgrå nyans (fiber från Limmo-design). Jag tror att jag måste komma ihåg att jag inte gillar att sticka med merino-silke. Det är så mjukt och blankt och fint i fiberflätan och blir glansigt när man spinner men lite dött och tråkigt när man stickar med det. Tycker jag.

Stickor: jag tror det var 4 mm

Modifikationer: maskade av några varv tidigt då garnet inte skulle räcka till mer.

Omdöme: nja. Visst är det ett fint spetsmönster och sjalen är rolig att sticka med förkortade varv vid spetsbårderna. Men formen på sjalen gör att det är mer som en halsduk. Vilket gör att spetsbårderna inte alla syns när man virat den runt halsen. Man ökar ganska mycket i sidorna med omslag och kanten är lite stram så den är inte supermysig att ha på sig. Kanske hade det blivit annorlunda i ett garn med mer stuns men å andra sidan hade rätstickningen dragit ihop sig mer då. När man har den på sig kurvar sig ändarna på sjalen om de hänger fritt och ger ett volangigt intryck. (Tyvärr ingen bild pga december.) Inte min stil och jag funderar nu på vem som kanske vill få den i julklapp… 

Obloggat 7

En stickad Palestinasjal. Vem vill inte ha en sån?

Med tofsar (jag velade länge men är nu nöjd att jag har dem). (Sorry att bilden är på tvären.)

Jag stickade enligt beskrivningen förutom att jag lade till ett avigt varv för att ev minska risken för oändlig rullkant. Jag lät också sjalen torka med rätsidan neråt för att minska rulleffekten.

Och så stickade jag runt förstås. Sticka fram och tillbaka med två färger i två trådar vardera i halkigt alpacka kändes inte som ett alternativ. Så jag sydde med symaskin och klippte upp. Tyvärr sydde jag lite tight så jag sydde igen och klippte små jack i den första sömmen. Och fick vara superförsiktig att de halkiga trådarna inte gled iväg. Plockade upp en massa maskor och stickade några varv till en vikkant som jag sydde ner över klippkanten. Pust. Det kändes inte som det då men nu är jag klart nöjd med resultatet.

Specifikationer

Beskrivning: Dubai av Susie Haumann, finns i det trevliga häftet Around

Garn: Isager alpaca 1 i fv 2 och fv 47, lite mindre än tre nystan (150 g) av vardera gick åt. Man stickar med dubbelt garn. 

Stickor: 3,5 mm

Obloggat 5

När jag slutade på mitt förra jobb 2007 fick jag ett presentkort på Yll o tyll (snälla arbetskamrater eller hur?). För det köpte jag handfärgat garn från Uruguay. Jag hade tänkt sticka den mosstickade tröjan från Nina Sagulins bok. Det blev aldrig av. Istället har jag stickat ett par halsmojänger. Och nu också en sjal: Salt. 

Den är jättestor och mysig och svår att fota. Enkel men rolig med räta och aviga maskor. 

Specifikationer

Beskrivning: Salt av Sylvia McFadden

Garn: Araucania Nature Wool, knappt 4 hg

Stickor: 3,75 mm

Omdöme: Kul att sticka. Trodde att det fläckiga garnet skulle bli hemskt men det ser helt ok ut i verkligheten, tycker jag. Jag var också lite fundersam till hur sjalen skulle gå att använda men efter provanvändning är jag mycket nöjd.

Året var 2007

Förra julen fick jag några nystan Noro Silk Garden från USA. Jag har haft jättesvårt att bestämma mig för vad jag skulle göra av dem. Det är inte mina färger kanske men eftersom jag fick dem i present vill jag ändå sticka av dem. Efter lite letande på Ravelry hittade jag rätt – och blev skickad tillbaka till 2007!

Minns ni 2007? Vi fascinerades över Jared Flood som då "bara" var en fotograf och stickare i New York. Vi dreglade över Norogarnerna och de fina färgkombinationerna. "Fast helst om man kunde få den utan den där lila/gröna/bruna." Stickor med utbytbara spetsar hade vi inte hört talas om. Visst stickade vi på rundsticka men raka stickor i bambu var också poppis. 

Jag la alltså upp till Brooklyn Tweeds Norohalsduk. Inlägget på bloggen är från 2007. Vi får se hur det blir men om jag själv inte trivs i den får jag väl ge bort den.

2007 var också året då jag slutade på min gamla arbetsplats och fick ett generöst presentkort på Yll o tyll. Året innan hade Nina Sagulin kommit ut med sin bok Sticka och jag köpte garn för att göra den mosstickade tröjan i boken. Nu blev det aldrig någon tröja. Men jag stickar just nu sjalen Salt i det garnet. Det har blivit ett par halsmojänger tidigare men nu går det sista åt till sjalen. 

Salt är en väldigt trevlig stickning med räta och aviga maskor som bildar trianglar. Brutalblockning rekommenderas tydligen.