Sov sött

Inser att jag inte har bloggat min Sweet Dreams-sjal (Ravelry-länk). Den finns med i mönstersamlingen In love collection från Boo Knits (Ravelry-länk).

Jag gillar mönstret väldigt mycket, och garnet! Det är Filisilk från Tant Kofta i en jättefin turkos färg. Min färdiga sjal väger 81 gram och jag har stickat enligt mönstret (förutom uppläggningen, se nedan) med stickor 4,5 mm.

Picotavamaskningen fick jag göra om efter att ha börjat göra för sladdriga picoter (som jag skrev om tidigare). Jag gjorde det genom att dra åt lite bättre bara, bytte inte stickor eller så. Till sist blev jag väl ganska så nöjd. Här är picoterna lite tufsiga för nu har jag använt sjalen. Jag brydde mig inte heller om att sätta en pinne i varje picot. Någon måtta får det vara! Jag satte vajern i den nedersta picoten och försökte lägga övriga lite snyggt.

Ursäkta den hemska bilden ovan. Vårt golv är verkligen inte så snyggt. Men bilden visar formen på sjalen åtminstone. Jag började med en modifierad uppläggning som finns beskriven på bloggen The Rainey sisters (länk). Anledningen till att göra på det här sättet istället för som beskrivningen anger är att man slipper den lilla "bergstopp" som annars kan bli. Nu har jag använt sjalen nästan varje dag sedan den kom ur spänn och känner att överkanten faktiskt är lite hård. Det känns när jag sätter på mig och tar av mig sjalen, eller om jag ska rätta till den… Om man använder sjalen som jag gör så skulle den lilla snibben inte märkas och troligen göra att den skulle kännas skönare. Det skulle inte bli lika snygg båge i överkanten när jag spänner ut den men jag tror faktiskt inte det skulle göra mig något, nu när jag har testkört slutprodukten.

Jahapp, så kan det se ut. Jag är sugen på att göra en till, nu med orginaluppläggningen, och även någon mer från kollektionen. New beginnings ligger lite risigt till och även Promise me ser fin ut. Även om jag inte stickar något mer från kollektionen tycker jag ändå att det var prisvärt för Sweet dreams är en fantastiskt fin sjal och ett välskrivet mönster.

Förutseende

Jag stickar vidare på min Sweet Dreams-sjal och har kommit till picotavamaskningen. Att jag inte lär mig.

Överst på bilden helt ok fasta picoter. Underst på bilden apfula sladdriga picoter. För tillfället är en femtedel av maskorna avmaskade med den undre varianten. Sen testade jag att göra några fastare picoter. Nu har sjalen legat i ångesthålet ett tag. Kanske orkar jag repa upp idag?

Vad pysslar jag med egentligen?

Jag repar upp gammalt jag inte är nöjd med. Jag stickar färdigt gammalt jag vill bli klar med. Jag påbörjar inte särkilt mycket nytt. Och när jag väl påbörjar något nytt så stickar jag världens längsta korv för starten av en sjal från nacken.

Jag kanske ska börja från början? Ni vet när man ska sticka en sjal från nacken och ner så föreslår en hel del beskrivningar att man ska lägga upp två-tre maskor med en tillfällig uppläggning, sticka några varv och sedan plocka upp maskor dels längs kanten och dels vid uppläggningen. Oftast struntar jag i det; för mycket jobb för alldeles för liten effekt. Är det 7 maskor som man börjar med brukar jag lägga upp 7 maskor och sticka två räta varv. Helt ok.

Jag har länge (men sporadiskt) följt bloggen The Rainey Sisters, två systrar som bloggar om stickning. På sistone har åtminstone en av dem stickat flera stycken sjalar som jag tycker är fina och som jag skaffade mönstret till, Sweat Dreams från Boo knits (Ravelry-länk). När jag så sitter och ska plocka fram stickor som passar till mönstret och garnet kollar jag Feedly och hittar Susans inlägg om början på Sweat Dreams (länk till inlägget) där hon också tipsar om hur man kan göra för att slippa puckelrygg. Så därför stickade jag den här gången en "nack-lapp". Två maskor. 30 varv (tror jag det var).

Här kommer också en något mörk bild på en del av det slätstickade partiet av sjalen. Nu har jag kommit fram till spetskanten. Jag stickar i Tant Koftas Filisilk med stickor 4,5 mm.