Det första färdiga

Sos2

Det första färdiga garnet från min nya rock. Tretrådigt kedjetvinnat BFL. Färgen är så svår att fånga, syns faktiskt något bättre på blixtbilden nedan. Har använt min wpi-mätare och jag tror att det är 10-11 wpi. Tycker det är så svårt att veta hur mycket man ska putta ihop eller dra ut…
Sos3

Jag har spunnit!

Första ordentliga spinningen på nya rocken. Sea green Blue faced Leicter (BFL)-ull från Spinna och sticka. Spinna och sticka hade en webbshop förut. Jag älskar färgen (kommer inte fram ordentligt på bilden) och spinnrocken gick bra. Möjligen tyckte jag det var svårare att spinna från det här topsbandet för det var lite mer ihoptovat efter färgningen än vad jag har stött på förut.

Jag har spunnit!

Trevligt att spinna igen, det är rogivande! Och så är det najs att 100 gram entrådigt får plats på en spole. Och att jag bara kan sätta spolen på en pinne, byta spole och börja tvinna direkt!

Åttonde luckan

Idag blir det ett lite annorlunda färdigt objekt. Jag fick ju en ny spinnrock när jag fyllde år (nej, den heter bara spinnrocken än så länge) och efter att jag konstaterat att denna nya rock kan göra allt min gamla kunde (och ganska mycket till) fick min gamla spinnrock hitta till ett nytt hem och förhoppningsvis hjälpa till att få fast en till spinnare i träsket. I och med det gick jag igenom vad jag faktiskt spunnit på min gamla rock, kikade här på bloggen, och insåg att jag på flera ställen lovat bilder på det färdiga garnet. Och sen inte gjort det.

Så här kommer bokslut, de sista garnerna jag spunnit på min gamla rock som jag ännu inte visat här på bloggen.

Först ut är det mjukaste och fluffigaste jag någonsin spunnit – Lothlórien, 150 gram Polworth-ull från Ulltopias fiberklubb. Det blev ca 440 meter tvåtrådigt, löst spunnet och ganska löst tvinnat. Jag har till och med noterat (i min för ändamålet införskaffade anteckningsbok) att jag dragit av fiber på längden, dragit ut och isär och gjort mina egna rullar ("rolags") och har spunnit med långa drag. 

Spinn_lothlorien

Nästa färdiga är från samma fiberklubb – The Shire i Devon-ull. Strävt. Stelt. Och helt fantastiskt mysigt det med! Den här flätan delade jag på längden och spann utan att dra isär fibrerna särskilt mycket och så kedjetvinnade jag ihop det. Jag ville ha ungefär samma färgskiftningar i samma ordning på garnet, minns jag. Sen gick det kanske lite väl länge mellan gångerna jag spann, så den ena halvan är lite tjockare garn än den andra… 50 meter (75 gram) och 9wpi på den grövre och 70 meter (75 gram) och 11 wpi på den tynnre. (jag är helt ny på att göra wpi men här är mina försök…)

Spinn_shire

Tredje och sista garnet för idag är också från Ulltopia (eller från den nedlagda Spinspiration-shoppen) – shetlandsull i färgen Gyllene tider. Här minns jag att jag ville ha två olika tjocka varianter. Spann nog det entrådiga "som vanligt" och så har jag kedjetvinnat. Det något grövre garnet är 90 meter (56 gram) och 10wpi, det tynnre 135 meter (44 gram) och 12wpi. Älskar färgerna! Och shetlandsullen är riktigt trevlig att spinna. Sträv men inte sticksig.

Spinn_gyllenetider

Så nu är bara frågan vad jag ska göra av de här garnerna.

Lothlórien tror jag att jag vill göra något som passar runt halsen. Kanske något i sån här fiskbensmönstringsstil som Purl Bees "Big Herringbone Cowl".

The Shire kan passa till virkade eller kanske krokade korgar. Och det grövre Gyllene tider-garnet tror jag kan bli fint att nålbinda av – kanske ett par muddar. Det tynnre skulle bli fint i ett par vantar. Mest sannolikt är att de kommer få ligga. Hittills har jag bara stickat något riktigt ordentligt av ett av mina hemspunna garner…

Kompis

Säg hej till min nya kompis Kromski Sonata. Jag tror att vi kommer bli riktigt goda vänner!

Jag har hört att många ger namn åt sina spinnrockar. Vet inte om den ska få ett namn. Har din/dina spinnrockar namn och vad heter de i så fall?

Kompis

Snurrigt

När jag var sjukskriven för en halv evighet sen stickade jag spetssjalar för brinnande livet för det gjorde att det slutade snurra i huvet på mig. Jag var tvungen att koncentrera mig ordentligt och kunde inte tänka på annat. Nu funkar spinningen så för mig. Spetssjalarna har blivit rutin även om det finns mer eller mindre komplicerade mönster. Att spinna kräver full koncentration och tankar som snurrar runt i huvudet flyr.

Här har jag spunnit Devon-ull i färgen The Shire från Ulltopias fiberklubb (bild finns här, längst ner till höger). Jag har spunnit lite tjockare för att vara mig, med ganska mycket tvist och har tänkt att kabeltvinna det hela för att behålla färgerna. 

Spinn_juli12
Om jag kämpar riktigt ordentligt får det plats med ungefär 75 gram entrådigt på spolen på min gamla spinnrock… Jag har hälften kvar att spinna.

Den första sändingen från fiberklubben har jag spunnit upp och tvinnat men inte tvättat eller fotat, får återkomma om det. I morgon satsar jag hårt på att släppa alla tankar på jobbet – min första semesterdag inleds med spinnträff! Härligt!

Ulltopias fiberklubb

Jag var med i Ulltopias fiberklubb och har börjat spinna av den första sändningen. Spinner med långa drag (=försöker spinna med långa drag). Det är så kul när man kommer in i det och garnet blir så runt och mysigt!

Ser fram emot att provspinna de andra också. Funderar på att önska mig en ny spinnrock till min jämna födelsedag. Förslag?

Ulltopias fiberklubb

Ulltopias fiberklubb

Hemspunnet

Färgglatt önskade hon sig och färgglatt fick hon, lillkusinen som fyllde 18. Mössa i hemspunnet garn med riktigt mycket häng.

Spinnmossa

Färgen syns bättre på den nedre bilden. Moa modellerar.

Spinnmossa2

Det var kul att sticka av egenspunnet garn, har ju inte gjort det så mycket ännu. Jag utgick från ett mönster som använder Drops Silke-alpacka och hade stickor 4,5 mm. Jag är nöjd med själva stickningen och garnet – bra mösstjocklek. Hänget är lite mycket i min smak men enligt ungdomarna var det bra.