Stash dash

Inspirerad av bland annat Tant Intolerant hoppar jag på Stash dash med The Knitgirllls, men lite sådär i smyg. Vilket är helt enligt reglerna. Det hela går ut på att räkna ihop antal meter garn man gjort av med, som i ett färdigt projekt (enligt vissa specifikationer) och försöka klara ett mål, t.ex. 5k. Projektet får vara påbörjat och man måste alltså bara avsluta det (men inte bara genom att sy ihop, man måste sticka eller virka något på det). Perfekt för min ufo-hög och de två tröjorna jag har som "bara" behöver ärmar. Bonus för mig är att man får räkna garn som man spinner!

När jag behövde en projektpåse till de glittriga strumporna (som jag har stickat upp över hälen och repat upp då de såklart blev för små och så hade jag dessutom inte läst beskrivningen så bra så jag hade gjort ökningarna på icke-rekommenderat sätt så nu blir de dessutom snyggare och förhoppningsvis kommer den passa bättre) trillade sjalen Hyrna Herborgar ut. Jag hade totalt 18 varv kvar på den.

Så den har jag stickat färdigt nu (wihoo!). Men eftersom den måste vara lite snygg och blockad, alltså färdig på riktigt så får den inte räknas ännu. Jag får ta mig i kragen och spänna ut den. Och kanske de andra sjalarna som ligger och dräller (bland annat är både Picea och Cladonia klara).

Man får också räkna färdiga delar som sedan ska sammanfogas till något större. Och då har jag mina första meter att redovisa. Jag har ju börjat sticka Vifflas (Clara Linnéas) filt. Till en ruta går det åt 100 meter garn och jag fick klart en under helgen. Snart börjar ju fotbolls-EM och då hoppas jag på mycket sticktid.

Totalt i Stash dash hittills: 100 meter

Svärmorssjal men inte till svärmor

Mitt nödstickningsinköp blev till en perfekt present. Ett nystan Drops Lace (alltså 50 gram) förutom en liten snutt blev till en lagom stor sjal till E som inte är så stor. Men ändå ca 170 cm i överkant och kanske 70-80 cm från kant till tipp. Innan jag tog loss den från spännskivorna. Stickor 4 mm. Beskrivningen finns på http://www.sticka.org. Svårt att visa färgen ordentligt men det är nog bäst på den sista bilden.

Nödköp

Idag befann jag mig på stan med potentiell väntetid framför mig och insåg att jag glömt stickningen på jobbet. Ja, ni kan ju förstå paniken som infann sig.

Lyckligtvis finns Yll o tyll på stan. Så jag gick dit och hoppades hitta ett sjalgarn i nystan så jag kunde köpa det och en lämplig sticka och börja på en sjal. Kikade runt lite och hittade Drops Lace i nystan. Jag stickade ju en sjal i svart Drops Lace tidigare och tyckte att det blev fint men samtidigt lite läskigt. Men den gröna färgen är ju fin och kanske gör sig garnet bättre i ett annat mönster. Så jag slog till på det.

I stickväg tänkte jag köpa knitpros vanliga fasta rundsticka men den var slut och erbjöds alternativet Knitpro basix som är i björk. Den är hittills ganska trevlig. Lite sträv och kanske inte perfekt spets till spetsstickning (jag älskar mina addi lace i vit metall men är annars inte jättekräsen) men helt ok och billig. 4 mm-sticka blev det, 80 cm. Vajern känns lite stel om någon är känslig för det…

Så jag började sticka litegrann och fortsatte när jag kom hem. Den här gången blev det mitt eget mönster ”Svärmorssjalen”. Det hittar du här. Det är ett tag sedan jag skrev det och det är inte världens bästa beskrivning men kan man sticka klarar man nog av att klura ut hur man ska göra. Jag rekommenderar stickad uppläggning till sidomaskorna.

Julklapparna

Det här är julklappar som tidigt i december snabbt stickades färdigt, tvättades, spändes ut, fotades i lågenergilampornas sken och sedan packades för att skickas över Atlanten.

Tre av sjalarna stickade jag under året som en del i sjalutmaningen vi hade i stickgruppen. En har legat som ett mångårigt färdigt projekt i skämshögen.

Kortfattade rapporter följer här. Några fler bilder lägger jag på projektsidorna på Ravelry (i sinom tid). Det här tror jag är det sista från 2015 jag har att rapportera.

Mönster: Mama Ruffles (Ravelrylänk till mitt projekt) av Christina Wall
Garn: tunt Shetlandsgarn av okänt ursprung i ljungrosalila och 16/2 ullgarn från Naturgarn i naturvitt (tack Heléne för snutten!), tyvärr har jag inte koll på mängderna som gick åt
Stickor: 3,25 mm
Trevlig och okomplicerad slätstickning, klurig konstruktion för de dubbla spetsarna som stickas på sidledes (vilket kändes som att det tog en evighet). 

Mönster: Solution av Kamilla Svanlund (Ravelrylänk till mitt projekt)
Garn: Kampes 2-trådiga, ca 200 gram
Stickor: 4,0 mm
Ytterligare en sjal med slätstickad del och sen en rejäl spets- och flätavslutning. Sjalen blev riktigt maffig!

Och så en svårfotad goding…
Mönster: Malva av Emmy Petersson (Ravelrylänk till mönstersidan), men provstickning innan mönstret publicerades och den är jättelång och stor!
Garn: Alpacka-silke från Chili Gredelin, ca 90 gram, kanske?
Stickor: ?
En tjuvkik har jag visat tidigare. Sjalen är verkligen jättefin och jag kan tänka mig att göra en till, lite kortare och i en annan färg. Men jag tror att den långa varianten gör sig finfint som lite vacker halsduk i det väldigt slinkiga materialet. Åtminstone hoppas jag att mottagaren tycker det.

 

Mönster: Flukra av Gudrun Johnston (Ravelry-länk till mönstret)
Garn: Kampes 1-trådiga jeansblå (ljusblått på grått), knappt 100 g
Stickor: 4,5 mm
Jag har stickat den här sjalen tidigare och då blev den enorm. Nu stickade jag den rätstickade trekanten (på mitt favoritsätt med omslag i början av varje varv som ökning) enligt beskrivningen och gjorde spetskanten en rapport kortare. Det blev en rätt liten sjal som inte får världens bästa form när den är så liten. (kommer lägga bilder på Ravelry så småningom) Jag tror inte att den kommer att gå att ha över axlarna som en liten sjal utan det här blir till att man inte är så kinkig och tycker det är mysigt med entrådig ull mot halsen… Gillar dock mönstret och eftersom jag givit bort båda mina Flukror så är jag lite sugen på en till. Jättestor. I typ grått.

Till sist – ett par standardsockor i jeansblått Fabel, storlek 46 eller så på stickor 2,5 mm. Det här är sockorna som inte blev större fast jag stickade och stickade. Fast jag märkte ut var jag började, stickade 2 cm längre och gjorde tån så var de ändå små. Nåja, till sist kunde de knappast bli mindre utan att sockorna skulle passat på ett par miniskidor så då slutade jag och hoppas att de passar.

Japp, då är det bara att köra på det nya årets projekt! 

Oh boy, hummingbirds!

Ett par färdiga presentsockar – Hummingbird från boken The knitter's book of socks. Enligt boken är det här ett bra mönster att använda till självrandande och melerade sockgarner. Nja, skulle jag vilja säga. Mönstret är välskrivet och det är ett trevligt spetsmönster men för att det ska bli riktigt snyggt skulle jag hellre använda ett enfärgat garn eller ett garn som är väldigt lite melerat, dvs som är i samma färg men kanske lite handfärgat-flammigt. 

Jag valde i alla fall att sticka de här strumporna i Fabel, tror färgen heter Ocean view eller något liknande. Storlek 38-39, stickor 2,5 mm och jag skulle tro att ungefär 75 gram garn gick åt. 

Jag har någon slags ambition att sticka de flesta sockorna ur den här boken för att utmana mig själv och för att se om jag lär mig något nytt jag gillar. Det blir lätt att jag stickar standardsockan och även om jag inte gör det så väljer jag att sticka standardhälen. Här var det en annan sorts häl som inte passar min fot då jag vill ha mer utrymme till vristen men den blev ju ganska snygg och jag tror att den passar mottagaren fint som har smalare fötter.

Som vanligt tycker jag att det är intressant att det känns som att det går fortare att sticka en strumpa med något slags spetsmönster än en enkel ribbad socka. Dels vill jag gärna se hur det blir (bara en rapport till) och dels är det lättare att räkna hur långt man kommit så att båda sockorna blir likadana. 

Skulle absolut kunna tänka mig att sticka de här igen. Skulle jag göra dem till mig själv skulle jag göra min vanliga häl för att få en högre vrist. Och jag skulle definitivt välja ett mindre stökigt garn.

Vissa (=jag) passar inte i mössor

För det har jag bestämt. Eller så trivs jag inte i dem i alla fall. Det här är mitt senaste försök, Ivydene (Ravelrylänk). Den stickade jag i trevligt Rowan Yorkshire Tweed enligt mönstret, den minsta storleken om jag minns det rätt. Och, jo, visst sitter den.

Och visst är det ett fint och kul mönster att sticka.

Men jag som har kort hår känner mig som en sopp när jag har en sån här mössa på mig.

Jag tänker inte skaffa längre hår (bilderna tog jag senast jag hade lite längre hår som nästan sticker ut ur mössan, nu är det kortare och kommer så förbli) så nu vill jag ha era bästa tips på mössmönster som passar en person med litet huvud och inget hår som sticker ut ur mössan och som är väldans kräsen och inte gillar mössor egentligen. Överraska mig!

Beresta sockor

Ett par beresta yoga-sockor är klara och överlämnade till en kollega. Någonstans mitt i Georgia var det en knut på gradientgarnet (Fame trend) och det blev ett hastigt färgbyte. Sånt gillar jag inte men valde ändå att sticka vidare. Bland annat när sonen fiskade i Vemdalen.

Sockorna blev inte jättesnygga men var helt ok att sticka och kollegan blev glad.

Specifikationer
Mönster: Prana yoga socks av Cirilia Rose från boken Knitter’s book of socks
Garn: Fame trend (Marks och kattens), 75 gram
Stickor: 3 mm till skaften och 2,5 till foten

Sjalar, sjalar

Vi startade en sjal-KAL på vårt stickkafé. Vet inte riktigt varför men jag var lite trögstartad, kändes det som. Men nu är jag helt klart igång i alla fall.

När det var som varmast här hemma vevade jag på för att få Solution klar. Nu är den avmaskad (garnet räckte, var lite orolig mot slutet) och jag hoppas ta mig i kragen och spänna ut den före årsskiftet. Jag har använt Kampes 2-trådiga och stickor 4 mm.

Nästa sjal såg jag att Bondtösen hade gjort – Mama ruffles. Den är en supersöt sjal som ser ut som att man har en dubbelvikt sjal på sig, så man ser två spetskanter. Smart! Visst kan man säkert freestajla en sån här men jag tycker att mönstret är värt sina pengar – det är bra och tydligt och har några små finesser för hur hon löst dubbelkantsfastsättningen.

Om du tycker att det är lite ovanligt färgval för att vara jag så har du alldeles rätt – det här ska bli en present. Det rosa/lila/gredelina garnet (jag tycker det är ljungfärgat) är shetlandsgarn av okänt ursprung. Det vita tror jag är 16/2 från naturgarn. Men det kommer inte räcka! Är det någon som har en snutt över?

Och så har jag börjat på ett långtidsprojekt. Om ni har lyssnat på Nördic Knitting eller läst En till stickblogg (för länge sedan) så känner ni säkert till byltet. Det här ska bli mitt bylte, aka Frost Flowers and Leaves från boken A gathering of lace. Varning: Följande stycke innehåller svårt beroendeframkallande länk. Jag vet att de flesta som läser bloggen är stickare med mer eller mindre ha-begär när det kommer till garn. Är du begåvad med ett trigger-happy-klickfinger så kan det vara så att du ska avstå att kolla in länken. Nu är du varnad. Garnet till mitt bylte har jag beställt på Colourmart. De köper in garner från textilindustrin och man kan köpa billigt och tunt (även tjockare) garn på kon. Priserna är inklusive porto. Det var inte lätt att välja men till slut fastnade jag för ett lammullgarn. När det kom tyckte jag att det kanske var lite väl melerat men det stickade resultatet blir bra, tycker jag.

Man stickar runt (det lilla hålet i mitten ska dras ihop) och själva sjalen ska till sist bli kvadratisk. Och jag kan inte sluta! Bara ett varv till! Tur att det inte bara är garn utan också att sticka som är beroendeframkallande!

Men, när jag kom till nästa del så insåg jag att det blev för löst. Så nu har jag börjat om. På stickor 2 mm. I början stickar man runt på strumpstickor och nu tror jag att jag har gjort början lite för hård. Kanske blir det tredje gången gillt…

Senare

En intensiv arbetsvecka och två semesterveckor senare kommer här de offentliga bilderna från tjuvkiken.

Det var alltså två koftor utan knäppning och båda koftorna var gjorda i Geilsk Bomuld og uld. Trevligt garn att sticka i och känns skönt mot huden att bära. 

Däremot är jag inte helt nöjd med resultaten. Ursäkta de något mörka bilderna.

Hitofude
Hitofude är koftan jag hade bestämt mig för att inte göra. Den är smart konstruerad, har snyggt mönster, är skoj att sticka. Men jag tänkte att såna där fram-flärpar inte var något för mig. Hur det gick till när jag till sist bestämde mig för att sticka den? Ja, ett sådant där sent en kväll-infall. Klick-klick så fanns mitt mönster på Ravelry (billigt mönster!) och vips så hade jag lagt upp och börjat sticka. Beskrivningen är tydlig och lätt att följa. Och den blev precis som jag trodde från början…

Snygg från baksidan:

Inte min stil från framsidan:

Specifikationer
Mönster: Hitofude av Hiroko Fukatsu (Ravelry-länk)
Storlek: M
Stickor: 3,25 mm (är jag nästan säker på att det var)
Garn: Geilsk Bomuld og uld (Ravelry-länk), knappt fyra nystan (195 gram) i färgen C1 (charcoal) gick åt. Köpt från Garngalleriet.se.
Kommentar: Kul stickning om man gillar spetsstickning och vill ha en konstigt formad kofta istället för en sjal.

Lite uppgiven.

Livstykketrøje
Ja, den här koftan har jag stickat på ett tag. Den har också legat färdig ett tag med ärmarna o-isydda. Tog mig i kragen och sydde i dem (ungefär 3 gånger per ärm…), tvättade, provade och…

Den är för stor! De brutalt ärliga vännerna på stickkafét bedömde i alla fall att den eventuellt går att rädda genom att stabilisera axelsömmarna. Att sprätta loss ärmarna och göra dem lite kortare känns inte som ett förstahandsval med tanke på att jag också fäst en del trådar där då det var de enda sömmarna på tröjan. Jag ska försöka med det och så får jag tänka på den här koftan mer som en jacka än en kofta så kanske det kan fungera.

Specifikationer
Beskrivning: Livstykketrøje av Bente Geilsk (Ravelry-länk)
Storlek: Large, men använde mig av XL på längden
Stickor: 3,25 mm (Addi sock rockets)
Garn: Geilsk Bomuld og uld (Ravelry-länk) i ljusgrönt (C3), 300 gram gick åt. Köpt på Litet Nystan i Stockholm.
Kommentar: Kul stickning trots mil av ribbstickning. Smart konstruktion där ribbmönstret formar plagget.

Sista rapporten

Idag fick jag garnleverans från Garngalleriet.se så att jag kan sticka sista rapporten och nederkanten på koftan Hitofude. Förutom att fästa trådar vid garnbytena så ska det bara bli två trådar att fästa som enda montering.

Skönt, tycker jag. Särskilt som jag redan har en färdigstickad kofta i Geilsk bomull/ull (samma garn som jag nu stickar i) där en ärm inte är isydd. Det är det enda som saknas på den koftan. Skäms på den och nya tag osv.