Strumpstickfunderingar

Jag stickar ärmar och funderar på det här med strumpstickor. Ibland använder jag samma rundsticka till ärmen som jag använder till tröjans kropp och då blir det oftast ”magic loop”. Jag tänker att det är bra att ha samma typ av sticka till både ärmar och kropp men jag tycker inte riktigt om det där med magic loop. Jag gillar ju strumpstickor.

När det gäller tunna stickor gillar jag verkligen carbonz och trästickorna från knitpro (symfonie) och så den senaste bekantingen Zing. När det är stickor grövre än 3 mm är jag mer kluven. Även om jag gillar carbonz så låter de för mycket när de är grövre – det blir inte det där trevliga klirret utan ett mer klonkande som jag inte gillar…

Dessutom har jag sett att det flagnar i metallen och skarven mellan kolfibern och metallen har blivit mer uttalad.

Så jag har varit på jakt efter andra varianter av strumpstickor.

På bilden syns från vänster till höger följande stickor i stl 3,25-4 mm:

1. Addi Colibri – den spetsiga änden
2. Addi Colibri – den trubbiga änden
3. Knitpro Symfonie Wood
4. Knitpro Karbonz
5. Knitpro Zing
6. Knitpro Nova
7. Knitpro Karbonz

Jag inser nu att det är en viss övervikt för ett visst märke, jag hade faktiskt inte koll på det! Tidigare gillade jag bambustickor men jag tycker att det är svårt att hitta bra kvalitet som inte får sprickor i spetsen.

Nåja, nr 1 och 2 är alltså samma sticka som har olika ändar. Stickan är lätt och garnet glider lagom mycket. Det här skulle kunna bli en ny favorit då jag ju verkligen gillar Addis spetsstickor (Addi sock rockets i rundstickor). Tyvärr fanns inte rätt storlek i 20 cm och för ärmar är det ett måste (ja, jag testade med de här korta…).

Nr 3 har jag ännu inte testat i grövre storlek, jag måste bara sticka om mudden på en ärm så ska jag se vad jag tycker om dem.

Karbonz har jag redan pratat om. Gillar spetsen och att den är ganska lätt. Gillar inte ljudet.

Nr 5 – zingstickorna är förvånansvärt trevliga. Relativt lätta och helt ok spets. Och billiga.

Nr 6 – det här är en besvikelse. Materialet är superbra – bra spets och lagom glid men OJ så tunga de är. Det blir två ärmar sen kan jag donera dem vidare. (Stl 3,75 mm).

Hur tänker ni kring ärmar – strumpstickor eller rundsticka (liten eller magic loop)? Och vad har ni för favoritstrumpstickor? Ska jag prova Hiyahiya? Något annat?

Annons

Stickig jul

Förra julen hade jag fullt sjå och presenterade ett färdigt objekt om dan hela december. Det blir inte samma rusch i år. Som du kanske märkt.

Andra har julkalendrar (som fina Fuglemamma) och adventsstickning (som pyssliga Tålamodspåsen).

Nåja, jag har lite färdiga saker som ligger som jag skulle kunna blogga, vi får se hur det går.

Nu finns i alla fall alla förutsättningar för en stickig jul. Jag har tidigare "ondgjort" mig över julkulorna. Att jag inte tycker de är sådär jättesnygga. Nu ska vi se om de är roliga att göra! Fina A gav mig en materialpåse där allt finns för att göra sin egen kula. (Tack, igen!) 

Julgeneralen här hemma böjrade genast fundera över var kulan skulle hänga. I granen är ju lite meckigt, alltså. (Den som har hittat granbarr i raggsockan i juni räcker upp en hand.) Julgeneralen förutsätter alltså att kulan kommer vara klar till jul… Den som lever på julafton får se.

Jag har också införskaffat de stickigaste glöggmuggarna (från Åhléns).

Men jag blir ju alldeles till mig

Jag har gått och köpt presenter åt mig själv (och en till någon annan) och när de kom idag blev jag så glad. För det är ju så fint! Små fina paket av tapeter och en smart påse vikt av en tidningssida. 

Och inuti… En Wiuhka (WPI-mätare och stickstorleksmätare i ett)

En Paavo-puiccomitta (stickstorleksmätare) i form av en uggla

Och en present! En liten rosa linjal med mått för 2,5 mm-stickor, precis den storleken jag alltid letar efter i mitt stickfodral (jag har mina stickor hullerombuller, vad trodde du?!)

Allt i återvunnen plast från en man i Finland. Snabb leverans och prisvärt. Fina namn på sakerna. Och bara så fint! 

(Jaså, ville du ha länken? www.etsy.com/shop/Succaplokki)

Attiraljer

När man stickar behövs ju ofta både den ena och den andra attiraljen – nålar, stickor i olika längder och grovlekar, garn och måttband är bara en början. Sen kommer saxar eller trådskärare, blockningsbräda, garnvinda, stickihophållare, stickmätare. Och för den som inte har nog med saker och som dessutom brukar läsa samtidigt som den stickar kan även andra attiraljer vara bra att ha. Hittills har jag nöjt mig med en fin sten från favvostranden eller mobiltelefonen om jag inte orkat bära med mig stenen. Nu har jag attiraljer!

Efter ett tips från en för mig närstående person att denna attiralj fanns testad på bokhora-bloggen så klickade jag genast fram till försäljaren och köpte en hållare för pocketböcker och en för inbundna böcker. Med porto blev det cirka £12 och snabb leverans var det också.

Naturligtvis har jag testat och delar med mig av mina erfarenheter… Klicka på bilderna om du vill se dem i större storlek.

 

Inbundna böcker ligger ju oftast ganska bra, så här har stenen också funkat ganska bra. Man får iofs flytta på den efter en stund, så man kan läsa hela uppslaget. Den lilla hållaren som enligt instruktionen ska vara för inbundna böcker håller upp boken bra och man ser bra. Det är lätt att bläddra. Däremot blir sidorna lite knöckliga, så en liten varning om man är känslig för sånt. Jag skulle inte läsa den finaste boken i världen med bokhållare. Fast jag har inte så många så fina böcker, så det ska nog gå bra. (Här: Fienden inom oss av Jan Guillou.) Ett plus också för att hållaren är liten och platt och tar minimalt med plats.

 

Pocketböcker är det oftast värre med. Eftersom jag ju är dotter till två grafiker så har jag svårt att knäcka bokryggen ens på pocketböcker. Inte med vilje i varjefall. Som synes funkar då inte sten alltid så bra. Det har hänt att både sten och bok har flugit. Pockethållaren kom i två storlekar; en mindre som passar den "svenska" normalpocketen och en större som passar "storpocket". Jag hade en bok jag köpte i Kanada i detta test (DeNiro's game av Rawi Hage) och jag är nöjd med funktionen. Man kan vicka boken för att få bra vinkel på ljuset. Det är lätt att bläddra och om pinnarna kommer ivägen för texten kan man lätt puffa till dem eller läsa runt dem. Stort minus för att hållaren är ganska otymplig och lång och ful. Hållarna knögglar inga sidor, det är ett plus.

Summa summarum är att båda hållarna får klart godkänt, minst, och att jag kan rekommendera dylika till stickande läsare med sidproblem. Kvar att testa är den lilla hållaren på en pocketbok, det kanske funkar det med och vilket lyft det skulle vara för transporterbarheten!