Nr 3

Sonens nya vantar är klara. Ännu behövs det vantar när man cyklar så de kommer till användning. Vis av erfarenhet från förra paret har jag använt ett tunt men slitstarkt sockgarn (Funny Strumpf). Så hoppas jag att de håller.

Jag har stickat enligt mönstret (förutom tummarna) men det är något tunnare garn och jag hade stickor 2 mm så de passar tioåringens händer. Tummarna fick jag tyvärr sticka om och de är både bredare och längre än i mönstret. Trist att sticka fyra tummar när det bara behövs två…

Trots att det är ett trevligt mönster (Winter of love av Born to knit) och jättefina vantar hoppas jag att det här är sista paret ut. Det är ganska långa partier med en färg i bokstäverna och jag tycker fortfarande att det är svårt att binda snyggt. Men dottern har just nu svårt att hitta sina vantar så vi får väl se…

Nr 3

Nr 3

Färdiga vantar

"Men tänk om mottagaren gärna vill att vantarna ska vara lite buckliga då??"

Peace2 

Ingen tid till att blocka ut ojämnheter här inte!

Peace3 

Mönster: Winter of love (and peace)-vante (ravelry-länk) av Johanne Ländin, inköpt hos Nysta.se
Garn: Sandnes Sisu, inköpt hos Britt (rester från Hästtröjan), mindre än 1 nystan av vardera färg
Stickor: 2,5 mm
Note-to-self: Andra vanten blev mindre än första vanten, som vanligt. Tummen något smal trots fler maskor än mönstret. Sluta inte sticka med fair-isle-teknik helt plötsligt, då blir det jättehårt!! Trevligt med tumkil som man sedan minskar ovanför tumhålet, det passar min hand verkar det som. Svårt att sticka in en tråd när man stickar med flera färger (eller snarare svårt att plocka maskor efteråt).

Peace 

Tummarna upp för de schyssta vantarna!
(notera det lilla hjärtat och fredsmärket…)

 

Love grows

Love 

Min jakt på den perfekta vanten är ännu inte över. Här är "Winter of love"-vanten i tillväxtfasen. Nu är den här inte till mig (lite väl färgglad) men annars passar den ganska bra. Tumkilen är bra, själva tummen något smal. Men det är ganska lätt åtgärdat om det skulle behövas.

Mönstret är Johanne Ländins och jag köpte det från Nysta. Garnet jag använder är Sisu, rester från den numera urväxta hästtröjan.

Bra övningsprojekt på att fortsätta sticka med Fair Isle-tekniken – det blir en hel del bindningar av garnet vid bokstäverna. Trots det tycker jag att det går ganska så bra och hoppas att det hela slätar till sig lite när jag tvättar dem sen. Fredsvanten är nästan klar också. Sen vill nästa Peace & Love-unge också ha ett par…

Pol 
En härlig kväll! Helt vantfritt