Mössor

Jag fick för mig att jag behövde nya mössor. Främst ville jag ha en som var tajt runt öronen och som passar under cykelhjälmen.

Mitt första försök var en Tensfield av Martina Behm. Jag stickade av det som var kvar av mitt Madelintosh Merino Light (färgen Twig) efter att ha stickat en stor sjal. Nu blev mössan alldeles för liten till mig men det kanske var tur i oturen då garnet inte hade räckt till en större mössa. Återstår bara att hitta en 3-4-åring som kan ha mössan (den blev som sagt alldeles för liten). Rolig stickning var det i alla fall och jag kan tänka mig att göra en större som passar mig. 39 gram garn gick åt och jag använde stickor 2,5 mm.

Jag hade också Tosh Merino (färgen Kelp) kvar efter att ha gjort en cowl i somras. Av det började jag först göra kanten på min vikingamössa (Viking's recipe av Mirkwood Elf) och tänkte ha något annat garn till själva mössan. Men chansade på att det skulle räcka till hela alltihopa och det gjorde det. Mössan passar också och jag sydde ihop kanten med maskstygn som var både räta och aviga – kändes bra! Faktiskt har jag stickat helt enligt beskrivningen och det blev exakt lika många maskor som i exemplet. Stickor 4 mm använde jag och knappt 40 gram garn gick åt.

Mössan funkar fint att ha både när man vaktar snökanoner…

… och när man med bister uppsyn ska cykla till jobbet (så här mycket snö var det i mitten av december… annat är det nu, 5 plusgrader och slaskigt istäcke) 

Sen börjades det läggas upp bilder på instagram på mössan Fragmentation från senaste numret av Pom Pom. En sån ville jag också ha. Så jag dök ner i lådan med Rauma Finull och fick fram lite snuttar och större nystan. Egentligen är det här alltså en restgarnsmössa. Efter Heidis kommentar på mina restgarnsvantar har jag funderat en hel del på hur jag ser på det här med restgarner. För visst har Heidi rätt i att restgarnsprojekt inte alls behöver vara randiga! Flerfärgsstickning funkar naturligtvis utmärkt. Det är bara det att mina snuttar i shetlandsgarn eller Rauma Finull har jag egentligen aldrig sett som restgarner – de är bara garner jag ännu inte helt har använt upp. Andra garner som är av någon kvalisort jag inte har mer av eller som jag inte tror att jag kan eller vill hitta på något mer av – de hamnar i min restgarnskorg. Hur tänker ni kring restgarner?  

Så här blev i varje fall min mössa. Den ska få trådarna fästade och så ska den få sig ett bad. Eventuellt är den lite i största laget… Jag gjorde minsta storleken men min masktäthet är lite off (färre maskor per 10 cm). Garnet är alltså Rauma finull och jag använde stickor 3 mm. Strumpstickor, faktiskt, för jag hittade inte mina rundstickor. Jag fick köpa en uppsättning till så jag kunde ha några fler i stickningen och det var rätt så trevligt. Gillar strumpstickor och tycker att korta rundstickor kan vara rätt så jobbiga för händerna.

 

Annons

På stickfronten

I somras antog jag utmaningen Stash Dash 2016 vilket innebar att man färdigställer stickade plagg eller spunna fibrer och räknar ihop hur många meter det blev. Först tänkte jag att man var tvungen att dra bort det man köpte in men så var inte fallet så då hoppade jag på. Resultatet går att hitta här: http://www.ravelry.com/discuss/the-knit-girllls/3437822/26-50#39

Jag kom upp i hela 10000 meter och fick tummen ur för att göra färdigt en massa gamla ufon och även sådant som inte var ufon. Kolla mitt inlägg där för jag kommer tyvärr inte att orka blogga om allt som blev klart då. 
Det känns som (och är ju) evigheter sedan. 

Efter den urladdningen har jag mest stickat på några få saker åt gången och det har inte blivit så mycket färdigt. Inte heller har jag lyckats med min föresats att spänna ut några av de färdiga sjalarna som ligger i en låda. Men å andra sidan har vi stökat om i hela vardagsrummet så det har inte funnits så mycket fri golvyta. En vacker dag så…
 
Här är mössan INSULATE som jag stickade i Drops cotton merino och som därför blev liten så den passade Lilla M (men lite kort även för honom). 

Sen stickade jag restgarnsvantar till A:s barn. Det här var andra omgången, den första glömde jag fota. Ett mycket bra projekt då A fäste alla trådar.  

Jag har egentligen inte tyckt att det är så skoj med restgarnsprojekt, dels för att jag tycker det är svårt att randa och dels för att jag ju har så mycket garn. Men här var mängden garn begränsad och jag fick därför utmana mig själv för att få till något. Kul. Kanske blir det mer sånt framöver.

Sen så har jag stickat ett par vanliga raggsockar (men med lite kortare skaft) i rosa 7 bröder till dottern. Sockarna har hon i sina docs med stålhätta som hon ärvt av pappan. 

En till mössa jag gillar

Jag får nog revidera det där med mössor. Nu har jag två jag gillar! Det här är mössan brunkremla. Mönster från Yll o tyll (www.yllotyll.com), gratis om man är med i deras medlemsklubb. Mönstret är gjort för garnet Rowan hemp tweed, ett garn jag reflexköpte när jag såg det i den här färgen. Jag tänkte att det skulle bli en mössa av något slag och när Brunkremla blev månadens mönster så var saken biff.

Jag har också insett att en mössa jag trivs i inte behöver vara så liten runt huvudet men jag vill inte att den ska vara så lång. Så jag har stickat i storlek dam större (näst största storleken) men återigen börjat minskningarna tidigare. Här har jag också gjort dem oftare för att inte få den så toppig.

För att få rätt masktäthet behövde jag använda stickor 3,5 mm och ungefär 1,5 nystan av garnet gick åt.

Och ja, visst är det min Söderängskrage jag har på mig, både här och i förra inlägget. Från boken Varmt och stickat, design Erika Åberg. Den är verkligen en favorit, särskilt bra trivs jag i den till min nya kappa. (Är lite sugen på att göra en till… Eller den liknande varianten i Erikas senaste bok – jag har lite Isager Highland Wool som ligger.)

Dustland

Här är en mössa som jag blev ganska nöjd med. Det är Dustland hat av Stephen West – det första mönster av honom som jag stickar. Jag minns nu inte alla detaljer, det är ju precis det här jag ska ha bloggen till! Men, jag tror att jag har stickat enligt mönstret till en början, den mellersta storleken med stickor 4 mm. Jag minskade däremot tidigare och snabbare än mönstret. Garnet jag använt är i alla fall Salmiak från Anita Yarn. Mindre än 50 gram gick åt. Det är ju lite luddigt av angoran och det gör att mönstret inte syns jättetydligt men det tycker jag inte gör något. Mössan är varm och skön men kunde kanske vara lite lite tajtare runt öronen. Men det kanske är så att man inte kan få allt. Jag har i alla fall använt mössan offentligt (och inte bara i badrummet) som synes nedan. Äntligen kallt kallt och snö.

Vissa (=jag) passar inte i mössor

För det har jag bestämt. Eller så trivs jag inte i dem i alla fall. Det här är mitt senaste försök, Ivydene (Ravelrylänk). Den stickade jag i trevligt Rowan Yorkshire Tweed enligt mönstret, den minsta storleken om jag minns det rätt. Och, jo, visst sitter den.

Och visst är det ett fint och kul mönster att sticka.

Men jag som har kort hår känner mig som en sopp när jag har en sån här mössa på mig.

Jag tänker inte skaffa längre hår (bilderna tog jag senast jag hade lite längre hår som nästan sticker ut ur mössan, nu är det kortare och kommer så förbli) så nu vill jag ha era bästa tips på mössmönster som passar en person med litet huvud och inget hår som sticker ut ur mössan och som är väldans kräsen och inte gillar mössor egentligen. Överraska mig!

Lurigt

Jag tycker att det är svårt med mössor. Ofta säger folk att det är ett bra nybörjarprojekt. Kanske därför det inte passar mig? Eller så är det för att jag aldrig använder mössa och därför inte vet vad som krävs för att få till en bra sådan.

Det här är en prototyp som jag stickade för att se om den passade min bror (lite för liten i bredden men annars bra) och sen så adopterade M den ett tag men den var något för vid för henne och dessutom vill hon ha en helsvart. Läste någonstans om att man kan göra korta varv i nacken så att toppen på mössan kommer längre bak i nacken, det ska jag testa på en ny variant till dottern.

Garnet är Onion Superfine Merino och jag använde mormors (eller mosters) rundsticka 3 mm.

Nästa gång ska jag visa en bild på mig i en mössa som jag inte gillar.

Obasker?

Mössan är klar men inte så baskrig. Kanske efter tvätt och sträckning. Nu: sovdags. Over and out.

Sånt man behöver

En ny mössa.

M försöker hitta perfekta mössan till mig. Problemet är att jag inte gillar mössor. En basker, det skulle du passa i, säger hon.

Helt plötsligt blev det väldans kallt och en ny mössa borde ju vara roligare att ha på sig än en gammal. Hittade en möjlig bra kombo. Vi får se om M samtycker.

Men hur kan det bli fel liksom. Rowan Yorkshire Tweed från stashen, Woolly Wormhead har designat, en baskervariant i flera storlekar varav inte alla är gigantiska och så lite spetsmönster. I ljussvart. Ivydene (Ravelry-länk).

Dubbelmössa

 

Jag blev lite full i skratt när jag läste knit and tonics blogg om Selfies. Att det var stickare som hade kommit på selfien. Jag körde en selfie på min nya mössa. Sen skulle jag också visa att den är vändbar men den selfien har genomgått hård censur och finns möjligen som något slags elektroniskt avtryck som kostar 15000 att ta fram och det är det inte värt. Så här är min nya, vändbara mössa Mrs Jekyll & Little Hyde (Ravelry-länk). Detaljer finns på Ravelrysidan. 

Jag har stickat i Supersoft från Magasin duett och det var en trevlig bekantskap. Jag skulle kanske ha tagit ett kort innan tvätt också. Garnet blommar verkligen ut efter tvätt, det är nästan som ett annat garn! Särskilt den spetsstickade delen kändes hård och tråkig innan tvätt.

Mönstret var välskrivet och roligt att sticka. Först stickar man mudden, den är enkel. Sen lägger man upp lika många maskor till och sätter åt sidan. I  mönstret stod att man skulle ha dem kvar på en rundsticka men det tyckte jag blev alldeles för trångt så jag satte dem på en tråd.

Det du inte fått se 3

Snabba mössor. Jag har inte orkat lägga in dem i Ravelry så här kommer lite slackerinfo om dem.

Först två med falsk fläta i resterna från Henslowe-sjalen (alltså Malabrigo sock). Det är stickor 3 och det gick åt ca 20 gram vardera. Den ena är en eller två rapporter kortare.

Hello.

Sen tre stycken av mitt eget mönster "Snabba mössan" (länk här: http://brinn.typepad.com/brinn/2009/03/snabba-m%C3%B6ssan.html) men jag stickade med stickor 4 eller 4,5 i resåren och 5 mm till själva mössan. Det blir lite lagom pös då. Den mörkblå är i Big Fabel för det var bäst marinblå färg. Annars vill jag gärna göra snabba mössan i Alaska.

Hello igen. Nej, mössan är inte till mig utan till min syster. Jag gillar verkligen inte att ha mössa på mig!

Jag gjorde också en lite kortare variant av en tråd Alpaca (svart) och en tråd Karisma (mörkblå). Inte heller till mig. Knappt ett nystan Karisma och jag skulle tippa halva alpackanystanet.

Min syster passar mycket bättre i mössa än jag! Här är en grå i Nepal. Knappt två nystan går åt till en sån.