Obloggat 7

En stickad Palestinasjal. Vem vill inte ha en sån?

Med tofsar (jag velade länge men är nu nöjd att jag har dem). (Sorry att bilden är på tvären.)

Jag stickade enligt beskrivningen förutom att jag lade till ett avigt varv för att ev minska risken för oändlig rullkant. Jag lät också sjalen torka med rätsidan neråt för att minska rulleffekten.

Och så stickade jag runt förstås. Sticka fram och tillbaka med två färger i två trådar vardera i halkigt alpacka kändes inte som ett alternativ. Så jag sydde med symaskin och klippte upp. Tyvärr sydde jag lite tight så jag sydde igen och klippte små jack i den första sömmen. Och fick vara superförsiktig att de halkiga trådarna inte gled iväg. Plockade upp en massa maskor och stickade några varv till en vikkant som jag sydde ner över klippkanten. Pust. Det kändes inte som det då men nu är jag klart nöjd med resultatet.

Specifikationer

Beskrivning: Dubai av Susie Haumann, finns i det trevliga häftet Around

Garn: Isager alpaca 1 i fv 2 och fv 47, lite mindre än tre nystan (150 g) av vardera gick åt. Man stickar med dubbelt garn. 

Stickor: 3,5 mm

Snabbväxande

Bebisar växer fort. Tröjan och mössan och sockarna i Lanett (mönster Nancy från Sandnes garn, häfte nr 1618) passade med näppe. Storlek 9 månader. Ett nystan av det turkosa gick åt och jag använde st 2,5 mm. Kanske får jag göra en till kofta – det var rolig stickning med flera fiffiga detaljer. 

Knappar och garn från Yll o tyll. 

För den som undrar blev det här färdigt innan Stash dash så ännu har jag 0 meter inrapporterade. Dags att fästa lite trådar. Och att bilderna är på tvären beror på att Typepad tog bort sin app och ersatte med ett dåligt alternativ… och jag har semester så då tänker jag inte öppna datorn i onödan 🙂

Bebisstickning

Det är något konstigt det där med att sticka små kläder som man ändå vet kommer att användas på riktigt. Bebiskläder alltså. Till skillnad från dockkläder. Konstigt för att jag tycker det är så himla kul  

Jag köpte ett häfte från Sandnes garn (nr 1618) som innehöll flera söta koftor och mössor (och kortbyxor men de var inte lika söta). Lite Lanett och så är jag igång med en Nancy-kofta i babystorlek. 

Ekorrar överallt

Vantar med ekorrar överallt blev det till barnens kusin E som är ekorrtokig. Jag hittade den fina vanten Squirrely Swedish Mittens men tyckte att det var lite få ekorrar på, om de nu skulle vara till en ekorrtokig. Så jag tog mönsterdiagrammet och satte det över hela utsidan. Jag använde Rauma finull (totalt 51 gram) och stickor 2,5 mm (Zing som jag fick i julklapp) och utgick från maskantalet i vanten Esther från Vantar för alla årstider. Med min stickfasthet blir det en vante som blir för liten för mig men passade 13-åringen perfekt.

 Improviserade mönstret på insidan. Gillar hur det blev på tummen, det skulle kunna gå att använda över en hel vante kanske. Åtminstone på insidan. Baksidan av tummen blev som resten av insidan.

Skärvor

Min Fragmentation-mössa är klar och använd några gånger. Mössan finns i tidskriften Pom-Pom som också går att köpa enbart elektroniskt. Det fanns några saker till som jag skulle kunna tänka mig att göra någon gång i framtiden.

Åter till mössan. Jag använde mig av Rauma Finullgarn och stickor 3 mm. Jag tror inte att min masktäthet stämmer överens med vad som står i beskrivningen – jag har stickat lösare. Eftersom modellen skulle sitta jättetight och jag inte var helt säker på att jag ville ha den så så tänkte jag att det var ok med lite lösare stickfasthet om jag gjorde minsta storleken.

Rauma Finull blir ju så härligt när det är tvättat! Jag blev ok nöjd med den här mössan och den var rolig att sticka. 

 Men… den är lite lös runt öronen. Och så känns den lite lång därbak (men det kanske är en vanesak).

Specifikationer
Beskrivning: Fragmentation av Kiyomi Burgin
Storlek: minsta
Garn: Rauma Finullgarn, totalt 62 gram, varav det gick åt 13 gram mörkgrått och mindre än 8 gram vardera av petrol och mellangrå. 
Stickor: 3 mm strumpstickor (carbonz – jag fick köpa en till uppsättning och ha 6-7 stickor istället för 5)
Omdömen: Beskrivning – inga bekymmer, färdigt material – fantastiskt trevligt, passform – sådär, stickupplevelse – supernajs. Mössan gör sig som bäst när den ligger i knäet när jag sitter i bussen eller i bilen så jag kan klappa på den. Kanske mamman ska prova den och se om den klär henne bättre?

Come to the dark side

… vi har varma händer.

Ett par snabbstickade vantar blir årets första färdiga projekt. Dottern, som säger sig ha tappat bort sina nya vantar (troligen och förhoppningsvis i sitt rum), ville ha ett par Star wars-vantar. Mamman ville inte sticka det önskade paret med tunt garn och många maskor utan valde ett snabbare alternativet med grövre garn och färre maskor. Jag utgick från beskrivningen till Solvända och la till mönsterrapporter från två gratismönster från Ravelry – The Force Awakens Hat och Star Wars Double Knit Scarf. 

Specifikationer
Garn: Peer Gynt, 40 gram vitt och 55 gram svart
Stickor: 3,5 mm (strumpstickor, carbonz)
Beskrivning: hopkok (enligt ovan) men de här vantarna är bra mycket längre än Solvända-beskrivningen – dottern har långa händer. 
Resultat: Snabb, rolig stickning som resulterade i varma vantar. Egentligen funkar tumkil bättre men i så här grovt garn så går det bra med rak tumme. Bra grundbeskrivning i Erikas bok (Sticka vantar, sockor och lite till)

 

Solvända och bokskatt

Jag har stickat vantarna Solvända av Erika Åberg. Vantarna blev yttepyttelite för korta för mig så de fick bli en julklapp till min syster. Jag gillar hur det grafiska mönstret framträder bäst på lite längre håll!

Jag stickade vantarna i Peer Gynt, 53 gram av det brungråa (färg 2652) gick åt och 37 g av det röda (färg4228). Så lite mer än ett nystan av bottenfärgen gick åt. Har du bara två nystan så borde det funka att sticka infodringen i mönsterfärgen (eller ett par varv av den) så räcker det med ett av varje. Jag använde stickor 3,5 mm och följde beskrivningen.

Vanten har en invikt kant som gör den varm och mysig vid handleden.

Snabb stickning med lite grövre garn och Peer Gynt är ju supermjukt! Här har jag gått omkring och trott att det var lite sticksigt.

Beskrivningen till vantarna finns i Erikas bok Sticka vantar, sockor och lite till. Den fick jag när jag fyllde år. Då fick jag också Johanna Wallins bok Sticka nordiska mönster och den fina boken om Färöisk stickning (finns på norska och danska vad jag har sett). Maja Erikssons bok Sticka svenska mönster fick jag i julklapp. (Jag fick också Julia Skotts Håll käften jag räknar men den hamnade inte på bild.) Trevliga böcker allihop! Jag har mest tittat i Erikas bok hittills. Kul är att Johanna har en vante som liknar Erikas Solvända men som har en annan uppbyggnad och som ger ett helt annat intryck. Helt klart är att jag kommer återkomma till de här böckerna framöver.

 

På stickfronten

I somras antog jag utmaningen Stash Dash 2016 vilket innebar att man färdigställer stickade plagg eller spunna fibrer och räknar ihop hur många meter det blev. Först tänkte jag att man var tvungen att dra bort det man köpte in men så var inte fallet så då hoppade jag på. Resultatet går att hitta här: http://www.ravelry.com/discuss/the-knit-girllls/3437822/26-50#39

Jag kom upp i hela 10000 meter och fick tummen ur för att göra färdigt en massa gamla ufon och även sådant som inte var ufon. Kolla mitt inlägg där för jag kommer tyvärr inte att orka blogga om allt som blev klart då. 
Det känns som (och är ju) evigheter sedan. 

Efter den urladdningen har jag mest stickat på några få saker åt gången och det har inte blivit så mycket färdigt. Inte heller har jag lyckats med min föresats att spänna ut några av de färdiga sjalarna som ligger i en låda. Men å andra sidan har vi stökat om i hela vardagsrummet så det har inte funnits så mycket fri golvyta. En vacker dag så…
 
Här är mössan INSULATE som jag stickade i Drops cotton merino och som därför blev liten så den passade Lilla M (men lite kort även för honom). 

Sen stickade jag restgarnsvantar till A:s barn. Det här var andra omgången, den första glömde jag fota. Ett mycket bra projekt då A fäste alla trådar.  

Jag har egentligen inte tyckt att det är så skoj med restgarnsprojekt, dels för att jag tycker det är svårt att randa och dels för att jag ju har så mycket garn. Men här var mängden garn begränsad och jag fick därför utmana mig själv för att få till något. Kul. Kanske blir det mer sånt framöver.

Sen så har jag stickat ett par vanliga raggsockar (men med lite kortare skaft) i rosa 7 bröder till dottern. Sockarna har hon i sina docs med stålhätta som hon ärvt av pappan. 

Tvåfärgspatent

Jag fick garn från mannens amerikanska mamma i julklapp, två nystan vardera av ett enfärgat silk garden och ett ”vanligt” silk garden. Har gått och tittat och klämt och funderat på vad det skulle kunna bli. Kanske en halsmojjäng i tvåfärgspatent?

Är lite osäker på hur det blir och på vilka stickor jag ska ha. Nederst på provlappen har jag använt 5 mm och överst 4 mm. (De två provlappsbilderna visar alltså samma provlapp från vardera sidan.) Tänker mig en halskrage som knäpps med knappar så jag inte dör Noro-döden om jag blir för varm.

Hiss eller diss?

Halskanter

Tack för era snälla kommentarer angående min Emelie-kofta. Jag använder den ganska så flitigt. Tack också för tipsen angående halskanten. Jag förstår tipset angående att sätta översta knapphålet så långt upp som möjligt. Just på Emelie är det en så bra beskrivning så det står både antal maskor och hur många maskor man ska sticka mellan varje knapphål. Så är det inte direkt varje gång.

Nu testade jag samma typ av framkanter på prickkoftan. Men lyfte kantmaskan och satte översta och nedersta knapphålen ganska långt ut i kanterna. Så här långt ser det ok ut. Och flerfärgsstickningen jämnade ut sig något. Nu ska knapparna i också bara…