Menja

Så blev hon då äntligen klar, Menja. Mönstret som kommer från Elsebeth Lavold följde jag i stort sett, även om det kanske inte ser så ut. Framstycket delade jag ungefär vid ärmhålen för en v-ringning. Raglanminskningarna fick jag göra lite fler gånger så att inte tröjan skulle glida ner över axlarna.

Jag använde stickor 4 mm och Silky Wool, enligt beskrivningen. Jag stickade efter storlek large. Ärmarna och kroppen stickade jag något kortare, och bredare (jag lade till några maskor). Det var dumt gjort. Tröjan är lite stor. Kanske har jag krympt i tvätten sedan jag mätte och räknade. Faktiskt är tröjan mycket stor, särskilt under armarna. Moa får plats i den, samtidigt som jag har den på mig. Materialet töjer sig lätt på bredden.

Jag älskar flätorna, utan dem hade det här varit en urtrist tröja. Njae, nu överdriver jag, materialet är helt fantastiskt ändå. Mjukt! Den är skön att ha på sig, trots att den blev för stor. Eftersom jag blev så förvånad (hade räknat med en tajt tröja) och eftersom det var så snålt med garn (jag fick skarva sista maskorna med en fästtråd och sy ihop med annat garn) är jag lite besviken att jag inte gjorde tröjan tajtare och längre. Den skulle nog ha suttit bättre då; den har en tendens att hasa bakåt och ut över axlarna. 6 härvor Silky Wool gick åt. Inte mer och inte mindre.

Fotografen är självutlösaren eller jag själv på armlängds avstånd, därav bildkvaliteten. Håll till godo med denna kavalkad.

   

          

Gamla nyheter

Tack snälla för alla era kommentarer! Jag mår äntligen bättre (inte bra, men bättre är bättre än dåligt) och det var ett tag sedan jag mådde så kass att jag missade två trevliga stickaktiviteter…

När det gäller sockorna var min plan att skriva ner strumpmönstret medan jag stickade den andra sockan. Men vi kanske kan säga som så att jag inte fick ihop det på pappret så som jag fick ihop det på sockan. Kanske kan jag försöka klura ut det senare.

Och baskern är provkörd utomhus också. Känner mig inte helt van vid mössor som inte går ner över örona men ungarna har spontant sagt att den var snygg och att jag får gå med dem på stan, som annars är kriteriet för inte så snygg mössa, har jag läst.

Jag har stickat en hel del på sånt som inte riktigt syns att det är gjort nåt. Och så har jag faktiskt sytt ihop min Menja och sytt på maskin för att kunna klippa isär islandströjan. Skillnaden från förut är väl inte enorm och det i kombination med det allmänna ljus- och väderläget gör det mesta ganska fotofobt.

För att ni inte ska gå bildlösa från bloggen idag kommer här två bilder som är gammal skåpmat här hemma (skulle gissa på längst inne i hörnet i en byrålåda) men som inte har visats här förut.

Det är färösjal i barnstorlek med mönsterbård från designtävlingen i ö-resan. Mönstret finns med i nr 4 2007 av Sticka!s medlemsblad, tillgängligt för medlemmar. Jag hoppas att mönstret kanske blir tillgängligt för alla framöver!

Och, ja, Moa fryser. Trots att man skulle kunna tro att det är sommar pga sommarklänningen (som hon f.ö. själv hade valt ut för denna dag) så var det kallt och bilden togs i december. 

Separationsångest

Det skulle kunna vara så, att jag inte vill bli klar med min gröna sköna Menja-tröja, trots att jag ville det förut. För att jag inte kan skiljas från den som stickprojekt. Rent teoretiskt alltså. Mer troligt är att jag har fusionsångest. Det är inte kul att sy ihop.

Jag fick ca 5 cm garn över efter att jag stickat alla delar av tröjan och var först tvungen att skaffa något grönt som skulle passa ihop med resten. Det gjorde jag för ett tag sedan. Sen var jag tvungen att nysta upp det. Nu är det gjort och jag har inget att skylla på. Ingen på stickkafét trodde att jag skulle klara av att ha den färdig nästa måndag. Hm. Vi får väl se…

Jag är ledsen för den usla kvalitén på fotot. Garnets kvalité är bättre. Åsa har till och med utnämnt det till årets garn 2007.

Och varför har den här legat ostickad så länge? När jag tog upp den ur påsen såg jag att jag hade stickat fel och troligen inte orkat repa upp det halva varvet utan bara lagt undan den och sen hade det visst blivit för varmt för att sticka med ett halvt får i knäet.

När jag väl hade stickat tilbaks gick det fort att få ihop oket. Jag vill gärna ha den här koftan färdig. Det är inte så mycket sy på den men det kan vara så att jag har lite separationsångest här också. Fast av ett annat slag. Man ska ju klippa upp mitt fram för att få en kofta. Det är fortfarande lite läskigt. Och knökigt. Så hur många år den här får vänta på att bli klar efter den här holmgången återstår att se. Jag har börjat sticka en framkant (den ska sys fast…). Lite inspirerad blir jag ju att få den färdig när jag ser Entills fina. (och även om ni inte tror mig så hade jag plockat fram min kofta ur gömmorna innan jag läste hennes blogg…)

Mönstret är såklart från Istex och garnet Lopi från Halla. Jag har också ändrat färgerna, så här ser det ut i orginal (koftan till höger). Svart och ljussvart är fina färger.

Normalt bloggande?

Ja, vad är normalt bloggande egentligen? Inget bloggande? Skärpning!

Problemet är att det är några hemlisar på gång. Och man vet aldrig vem som tittar in här. Är du riktigt nyfiken och sticknörd kan du alltid titta in på Ravelry (jag=liisamy), jag ska försöka lägga in hemlisarna där så länge.

Annars känns läget lite splittrat. Jag stickar lite här och lite där och ännu är inget klart… Förutom Menja som är färdigstickad! Garnet räckte precis. Jag fick skarva 10 cm från en tåt för att sticka de sista maskorna… Nu ska jag bara hitta ett annat garn att sy med!

Nej, det blir ingen bild på det. Än.

Tröjor på gång

Långsamt men ändå framåt går det med mina tröjor. Menja hade jag stickat delarna på, inklusive nederkanten som ska stickas sist. Tyckte att nederkanten var lite lös, rådfrågade någon på Ravelry och fick reda på att det finns errata för mönstret. Man skulle ha använt tunnare stickor. Japp. Repa upp kanten.

Sen tråcklade jag ihop alla delar och provade. (jag vet, jag är själv mycket förvånad!) Både positivt och negativt var det. Ärmarna och kroppen kommer passa jättebra. Men urringningen och var allt hamnade över axlarna var helt värdelöst (inte alls, med andra ord, det var för stort och gled ner).

Så nu har jag repat upp framstycket till under ärmhålsavmaskningen och delat för en v-hals istället och ska fortsätta med raglanminskningarna lite längre bit så att allt sitter uppe också och inte hasar ner… Just nu helt oportabelt projekt. Fullt med trådar och smånystan överallt, plus att man får sitta med hela tröjan i knät. Sen är det ju också olidligt spännande att se om garnet kommer att räcka…

På alpackatröjan till min man är det däremot fortsatt raka spåret… Har kommit upp förbi ärmhålsavmaskningarna på framstycket (bakstycket är klart) så snart är det dags att passa in var och hur halsen ska bli. Lässtickning.

Grönt är skönt

Och tiden går fort när man har roligt…

Den här bilden skulle jag visa i måndags:

Och nu ser det ut så här:

En ärm och ett drygt halvt bakstycke. Typ.

Garnet är jätteskönt att sticka i. Resultatet blir jättemysigt. Garnet är nästan jättelångt. Jag vill ha tröjan klar jättefort, så att garnet räcker…

En annan mudd

Bella. Ett prima kit från Helylle. Garnet är från Rauma: Inca Alpakka och Pillpi (det lurviga). Helt fantastiska alpackagarner. Mycket mjukare än t.ex. Garnstudios eller Indiecitas alpackagarner. Mer likt den tunna alpackan från Du store alpakka. Bra beskrivning, kul att prova garnerna och mycket rester över att göra fler Bellor av, eller något helt annat.

Eftersom alla goda ting är tre vill jag också visa en tredje mudd. En helt annan mudd. Mudden ska bli nederdelen till en ärm till tröjan Menja. Jag stickar i mossgrönt Silky Wool (från Elsebeth Lavold) (färg 08, färgbad 14533 om någon har en härva, eller tre, till salu…) och kommer behöva göra om designen för att få garnet att räcka och för att inte få värmeslag under den stora kragen.