Jag hörde att det var fint väder ute idag. Själv tillbringade jag söndagen med att sticka kanter på slipover och göra den maskinstickade delen av en Hufflepuff-halsduk (under översyn av mormor, morfar och mamma). Garnet är Rauma finull, direktimport.
Jag har tidigare nämnt det här med sockblanks (läs här. En stickad lapp som går att färga och så stickar man sockor av garnet. Nu har jag stickat en egen på min stickmaskin. Jag har räknat ut enligt instruktionerna på den här utmärkta bloggen: sockblanksecrets.blogspot.com
Jag har mätt hur långt garn jag behöver för att sticka ett varv vanliga sockor och hur många maskor jag då ska sticka på stickmaskinen. Så här ska det färgas. (Ja, den där andra dagen.) Det enda problemet är att det blev ganska så hårt stickat trots att jag hade på lösaste masktätheten som min maskin kan åstadkomma. Kan bli svårt för färgen att ta överallt. Men så har jag direkt från en potentiell strumpmottagare att det inte spelar så stor roll hur sockorna ser ut. De ska ju ändå bara vara på fötterna.
Garnet är Hjertegarns Sock 4 som jag köpt på Litet nystan. Om det blir bra har jag mer att sticka lappar av. Annars ska jag testa att sticka entrådiga blanks.
Det finns förresten ett problem till: vad sjutton ska man kalla sockblanks på svenska? För det låter helknäppt!
En Ravenclaw-halsduk på stickmaskinen
Garnet är Qualitas sock. Mer info finns på min Ravelrysida (jag heter Liisamy där).
Också vi har besökt Warner Studios utanför London (se tidigare inlägg och självstickande halsduk). Där kan man säga att sonen ekiperade sig (nb för egna pengar). Cape och slips. Västen fick jag stå för.
Den stickade jag på stickmaskinen i Baby Sock från Permin (tror det gick åt 3,5 nystan) som jag köpte när Garnspecialisten sålde ut sitt lager. Resårkanterna stickade jag för hand. Ränderna i grönt och ljusgrått är Qualitas sock. Mönstret är västen i storlek 10-12 år från Handy book of patterns.
Jag tyckte att den kanske blev i tajtaste laget men sonen hävdade bestämt att den var bra som den var. Och vem är jag att tycka?
Funkar till skolan och till fest. (beroende på vad det är för skola och vad det är för fest)
(infoga valfri trollformel här)
Ute i sista sekunden som vanligt. Slytherin-halsduken stickad på stickmaskinen skulle ha fransar och sys ihop. Idag. Och slås in till julklapp. Idag. Det är långt att sy. Trevligt sällskap och god mat och ett glas vin gjorde att det inte kändes så illa ändå.
Färdig blev den också. Det är återigen Qualitas sockgarn i grönt och ljusgrått, stickad på stickmaskinen med inställning #7, 90 maskor den här gången. Det är 14 omgångar av de grå ränderna. Fransarna är något kortare än fransarna på Gryffindor-halsduken. Allt enligt Ravelrys sökresultat när jag sökte på Harry Potter.
Först ut är Harry Potter-halsduk i Gryffindorfärger.
Har stickat på stickmaskinen och sytt ihop längs med ena långsidan så att halsduken är som ett slätstickat rör. Blir julklapp till barnens kusin M.
Specifikationer
Garn: Qualitas Sock i färgerna gryffindorröd och gryffindorgul, totalt 240 gram inklusive fransar.
Stickor: inga, stickad på stickmaskinen (75 maskor med masktäthet #7, 54 varv per färgfält)
Mönster: eget men inspirerad av halsdukarna i boken som är full av Harry Potter-mönster. Totalt blev det 19 färgfält.
Kulskala: Ganska roligt att sticka, går snabbt på maskinen. Det gick också förhållandevis snabbt (förutom när P skulle hjälpa till och på ett varv glömde lägga tråden över hakarna). Inte så många trådar att fästa, för dem knöt jag ihop vid färgbytena och sydde in i röret. Men det tog ett tag att sy för halsduken är lååång. Virkade ihop kortsidorna (2 varv fasta maskor) och fäste fransar.
Nöjdskala: 4 av 5 skumtomtar. Den kunde ha varit något bredare. Men kusinen är liten så det blir nog bra.
Halsdukar också! Men visst är det Harry Potter – Gryffindor och Slytherin. Och sen vet jag inte mer om den saken.
För just sånt här är jag så nöjd med att ha en stickmaskin. Ja, men, tänker du kanske då – varför inte bara köpa en halsduk då? Jovisst skulle man kunna göra det men oftast är det bara syntet i sånt. Här blir det i varje fall mest ull (även om den är superwash-behandlad så är det ändå ull) med lite nylon för slitstyrkans skull. Och nä, det är inte samma som handstickat. Men i det här fallet tror jag inte att det är nån som bryr sig mer än jag som får mer tid över att sticka annat. Som t.ex. strumpor och spetssjalar.
Har ni också sett de där gigantiska garnnystanen på t.ex. ICA? De heter till och med Gigant. Färgerna är skrikiga men samtidigt blacka. 100% akryl. Jag har alltid undrat vem som köper de nystanen. Nu vet jag!
En som köper ett sånt nystan var nämligen jag. En söndagkväll. På lördagkvällen fick jag frågan om jag kunde sticka en väst. Som skulle vara färdig och sittta på ett tåg mot "mangaträffen" Närcon tidigt på onsdag morgon. Tågen skulle inte gå från Uppsala där jag bor… Garnet som fanns tillgängligt skulle inte räcka, färgen skulle vara gul eller ljust beige och något sådant hade jag inte heller i garnlagret. ICA nästa.
Nog för att jag stickar ganska fort men så fort går det faktiskt inte ens för mig. Så jag tog hjälp av stickmaskinen också. Resåren nertill och runt kanterna har jag stickat för hand. Måndag kväll var västen klar.
Det hade aldrig gått utan Gigant från ICA. Över halva nystanet finns kvar…
min pappa, alltså.
Han var, enligt egen utsago, tvungen att gå in i en affär och köpa sig en halsduk i akryl för han hade tappat bort sin (eller glömt den hemma när det var kallt ute eller något liknande). Och den nya halsduken var både ful och hemsk och värmde inte. Och tänk vad synd det var om honom som aldrig fick några stickade halsmojänger i ull av sin oomtänksamma dotter.
Åtgärdat.
Den randiga halsduken som jag stickade på maskinen är till honom. Jag hade 72 maskor och inställning 8 och använde Tove. Knappt två nystan av varje färg gick åt. Den är ungefär lika lång som min pappa och det har jag hört ska vara bra om man vill vika den dubbel.
Jag var lite bekymrad över randningen. För hur man än bär halsduken skulle ränderna bli osymmetriska i ändarna när man har den på sig. Så lösningen blev att jag ändrade ordningen på ränderna mitt i. Tänkte att det skulle synas mindre…
Halsduken fick åka tvättmaskin i 40 grader och tova ihop sig lite lite (vår maskin är snäll mot stickat) för att kanterna inte skulle rulla sig så mycket. Jag tycker att det ser acceptabelt ut. Om det rullar sig för mycket får den väl åka maskin en gång till. I övrigt har jag virkat ett varv fastmaskor längs uppläggnings- och avmaskningskanterna för att få lite stadigare där, annars har jag inte gjort något åt kanterna. Mest imponerad är jag över att jag faktiskt fäste alla trådar det här året och inte väntade och gav halsduken i julklapp eller nåt sånt… Det tog längre tid att fästa trådarna än att sticka den på stickmaskinen…
Stickar en halsduk i Tove på min stickmaskin. Tappar maskor ibland och märker det inte förrän lite senare. Hoppas att jag ska kunna nästa ihop dem sen och att det inte syns alltför mycket. Tur att garnet häktar i sig själv och att jag har tänt filta den lite lätt.
Stick å brinn! 