Mörkret är här

Jippi. För då blir det så kuliga blixtriga bilder på sånt man stickat.

Kolla här:

Det är brunt, det är alpacka, det är ribbat. Och det ska bli en tröja till min man. Det syns ju helt klart och tydligt!

Ytterligare ett bevis:

Det är brunt, det är Visjö, det är mosstickat. Och det ska bli en tröja, stl 1 år. Färgglatt så man får ont i ögona.

Det var syfestival i helgen som var. Hej till alla jag träffade, det var kul! Och utmattande. Jag kom inte hem med alltför mycket nyinhandlat tack vare det. Lite mer brun och mörkgrå alpacka och tunt naturvitt ullgarn från Naturgarn. Och så lite silke:

Det blå är merinosilke från Svalan. Många meter! Det grå/lila är från Solsilke, jag var bara tvungen att nysta det. Jag ser sjalar…

Övrig avrapportering är att de turkosa muddarna hittade ett nytt hem hos min mamma, jag har stickat klart min väst i alpacka (den ligger just och spänner sig) och jag har hittat ett nytt sammanhang att offentlighetssticka i: liveradio* i Ordfronts regi.

* om man kommer sent får man sitta i ett hörn bakom en pelare, för andra kanske det var mer live-teve.

Men gå och sätt dig och sticka då!

Sonen har fått en ny socka. Den funkar utmärkt att åka skridskor med ett ben med. Eller att åka spark med.

Sonen: Mamma, jag måste – MÅSTE – ha de här med mej till dagis imorron!
Jag: Vaddå, bara den där, en strumpa? Va ska du med den till?
Sonen: Men, det är ju kallt ute nu vi måste ha sockor på dagis!
Jag: Ja, men då får du nog ta några andra för det är inte alls säkert att den andra sockan är klar tills imorron
Sonen: Men gå och sätt dig och sticka då!

Ja, jag är inte direkt nödbedd… Jag är på väg, jag ska bara…

Bebiskläder

Kajsa frågade efter tips till var man hittar mönster till bebiskläder. Eller typ tossor. Jag älskar att sticka bebiskläder. Dels blir de snabbt klara och föräldrarna blir (oftast) glada. Och dels kan det vara helt jätteskönt med en beskrivning som låter så här:

Lägg upp X maskor. Sticka mosstickning tills arb mäter Y cm. Maska av för axlar.

Inga konstigheter, inga ökningar, bara sticka! (bildbevis kommer en annan dag)

Några tips:
Yll & tylls mössor i ekobomull. Eller nån tröja i ekobomull, eller i alpacka, eller… (kolla under Yllotyll design – Barn). Eller sticka mössa i tunt bomullsgarn i föräldrarnas favoritlags färger, förslagsvis 2 varv grönt, 2 varv vitt.

Några favoriter från Garnstudio:
Tröja med huva eller utan, väst, sockor, bomullskofta och tossor, omlottkofta (fast jag gjorde den slätstickad), klassiska babytossor.

Garnstudio har också nya kataloger med babymönster i. Har inte testat nåt av dem ännu. Här och här.
Och Sandnes garn har oxå, här finns de att köpa.

Om du stickar "på engelska" finns mycket att hämta, bara googla, eller kolla in de här:
Ugg-stövlar, byt ut det föreslagna garnet mot t.ex. lovikka och Puddel (Garnstudio). Om barnet troligen kommer att gå snart rekommenderas något slags halkskydd på undersidan!
Better than booties, ursöta sockor från Interweave Knits (scrolla ner, mönstret är gratis, just idag iallafall…)

Eller varför inte nån grej? Kate, smådjur (utan innehåll till tuggande bebisar), det finns mönster på rangliga dockor nånstans på nätet (kan inte hitta, man skulle typ sticka i-snoddar som ben) och flera grejer har jag sett i Garnstudios senaste babymönster. Eller virkade bollar (3/9 2006).

Ok, jag har tråkigt. Allt är uppåner här hemma och ett st barn är sjukt. Jag vill inte se på Bambi så jag gömmer mig med datorn här bland allt bråte.

Varför får jag inte på mej dina blåjeans

Kanske för att de ska passa för en liten mellan 12 och 18 månader?
Blu är klara! *pust* Färgerna stämmer bäst på de lite mörkare bilderna. Lappen och knappen kommer från ett par utslitna jeans.

Istället för Rowan Denim använde jag Hjerte Jeans, i övrigt har jag försökt följa mönstret slaviskt. Stickningen var rolig och snabb med en del kuliga detaljer, t.ex. den falska sömmen som ska göra så att det stickade plagget inte vrider sig. Man ser den tydligt på det avigt slätstickade partiet längst ner och kan ana det upp längs med benet. Det färdiga resultatet krympte från 18 till 17 inches, precis som det skulle. Jag blev blå om händerna av indigon, precis som jag skulle. Sen skulle man ju brodera. Och sy ihop. Inte min kopp te, precis. Men jag gjorde mitt bästa.

Jag köpte broderitråd för att få en jeanssömsaktig färg på garnet. Såhär i efterhand kan jag tycka att det kanske inte var jättebra, eftersom den tråden är ganska glatt. Hoppas att sömmarna inte blir helt upplösta i första tvätten… För säkerhets skull sydde jag därför dubbel söm längs grenen.

Den dubbla sömmen kan anas på den här bilden, som också visar den egentliga ändringen jag gjorde i mönstret.Jag tog ett resårband med knapphål i. Ena kanten sydde jag fast mitt bak, där jag också satte en knapp. Resårens andra kant sticker ut genom ett hål. På så sätt kan man reglera midjevidden på jeansen.

Omdöme? Kul idé. Föräldrarna blev glada. Mjuka brallor. Men alldeles för mycket efterarbete efter det att stickandet var klart…. Skulle jag göra ett par till? Njaee. Det skulle vara om det visar sig att det är ett helt fantastiskt plagg som slår alla andra byxor som går att köpa i en affär. Men de skulle i så fall bli av enklaste joggingbyxmodell utan broderade detaljer och synliga sömmar. Sådeså.

Glömsk

Jag tror att jag är smart. Listig, nästan. Nu har jag gjort det igen. Lagt ett garnnystan som jag snart (=nu!) behöver använda på ett riktigt bra ställe. Vart vet jag inte.

Detta faktum i kombination med det att värmen är nästan outhärdlig och det bara går att sticka i bilen när AC:n är på för fullt resulterade i att jag påbörjade Blu i storlek 12-18 månader. Jag använder Hjerte Jeans som liksom Rowan Denim är ett indigofärgat bomullsgarn.

Bäst med väst?

Det verkar vara lite västfeber nu. Här är den som är nästan klar, i Garnstudios silke-tweed, storlek 98/104. Jag har en på gång också. Unga fröken Schwartz har fått en jättesöt i bomull. Åsså finns ju den här som är jättefin och som massor av vuxna unga fröknar har stickat. Men jag som inte är särskilt frusen av mig fortsätter att sticka västar i barnstorlekar. Och för att få lite inspiration till sånt och annat har jag precis beställt mig den här boken som sägs vara något slags bibel. Kanske jag kan sticka av mig lite garner från lagret? Vilket är ditt bästa sticka-från-garnlagret-stickbokstips?

Hurra!

För jag har tagit bort gipset för jag har tagit bort gipset för jag har tagit bort giiiipseeet, fy fan va jag är glad!

Undrar om man får simulera nu så jag kan ligga kvar i soffan och sticka??…

Här är Moa i sin bolero som blev klar i tid för skolavslutningen.

På bilden klappar hon ett rådjurskid som blivit inlämnat till gården där midsommaraftonen tillbringades. Det stackars djuret låg ju helt ensamt i en lega och verkade helt övergivet *ironisk*. Precis som små rådjurskid ska göra. Nu har det fått en fostermor som matar det med nappflaska istället.

Boleron passar precis och Moa är nöjd. Och använder hon den är jag också nöjd.

På midsommar hade jag min estniska knoppiga sjal. Jag har skrivit mer om mina vedermödor med den på fotbollsbloggen. Den blev stor och ullen värmer. Det behövdes. Den är stor, 90×190 cm, och ändå väger den bara 125 gram. Och den är beige. En poäng till den som kan urskilja sjalen från balkonggolvet (som f.ö. fortfarande inte har någon trall). Några fler bilder finns i fotoalbumet.

På tal om fotoalbum så finns nu bilder på fler pågående saker.

Minst tre veckor kvar

Ja, i gipset alltså. Men jag har bara två av sjukhusvistelsens stickhögar kvar att visa. Den ena högen är det som troligen kommer följa mig under vm-stickningen, kofta i Yll & Tylls tunna lin. Det är långa varv (jag är bredbakad) och monoton stickning (mosstickning) med bara lite formning i sidorna. Utmärkt med andra ord. Så här ser den högen ut när den ligger något utspridd i solen.

Den andra högen är faktikt helt färdig sånär som på knapparna. Det är en liten tröja, typ stl 9 månader, till någon liten knatte. När jag vet till vem så ska jag bestämma knappar. Tröjan är stickad med st 2½ och 2½ nystan (125 g) av Garnstudios Babyull gick åt. Mönstret är också det från Garnstudio, du hittar det här. Lättstickat och fint resultat, tycker jag. Jag håller också med Ulltopia som är besviken för att Babyull ska utgå, jag gillar det garnet. Och köpte några nystan när Yll & Tyll sålde ut det de hade kvar…

Till och med monteringen av den här lilla tröjan var trevlig (ok, allt som inte var direkt sjukhusrelaterat och som hände på sjukhuset var relativt sett trevligt, men ändå). Jag som förut verkligen har hatat att sy ihop, passa in ärmar, plocka upp maskor och sticka halsringningar tycker att det kan vara lite trevligt. Inte jättekul. Men trevligt. Det här beror på tre saker.

1. "Mattress stitch" eller om det kan tänkas heta smygstygn på svenska. Jag använder det när jag syr ihop sidorna av stycken (bak- och framstycke, ärmsidor). Fördelarna är att man gör det från framsidan, så man ser vad man gör, det är lätt att repa upp och resultatet blir en nästan osynlig söm. (hata, hata efterstygn där man syr i  tråden och allt blir snett och vint och kantmaskan syns när man är färdig!)
Beskrivning med text och bild, beskrivning med video (scrolla ner till Finishing).

2. Masksöm ("Kitchener stitch") för att sy ihop axlar eller vid inpassning av ärmar (överdelen av ärmarna). Fördelar: man gör det från framsidan så man ser vad man gör, det är lätt att repa upp och resultatet blir en söm som ser ut som maskor. (hata, hata efterstygn där man syr i  tråden och allt blir snett och vint och kantmaskan syns när man är färdig!)
Beskrivning med text och bild, beskrivning med video (scrolla ner till Finishing)

3. nona knits beskrivning av hur hon plockar upp maskor längs med kanter. Det blir snyggt.

Retro

I flera dagar har Petter gått omkring i den här tröjan, stickad på det glada 70-talet av min ömma moder. Lillebror hade den när vi var på en djurpark där getterna käkade på mammas skinnhandväska. Åh, vilka minnen. Materialet är Indiecitas tunna alpacka.

Stickar så stickorna brinner

Just nu stickar jag intensivt på en bolero till Moa. Den måste(!!!) vara klar till skolavslutningen nästa torsdag.

Det känns som en boleroepidemi här, det började med kusinen, och så hennes syster, och så Petter (men honom lyckades jag övertala att det faktiskt skulle vara mycket snyggare med en väst till honom, dessutom i ett mycet finare och dyrare garn än vad de andra skulle få), och så till sist Moa. Sen tror jag det är stopp. Jag är själv inte så förtjust i bolerosar men det sägs ju vara modernt.

Jag stickar i bomullsgarn från Regnbågsgarn i Falun (om det nu finns kvar, jag har köpt garnet på Tradera), det liknar verkligen Tekla. Men det blöder. Det ser ut som att spetsarna på mina bambustickor glöder.

På bilden en ärm. I stickpåsen finns också ett bakstycke. Jag hittar på mönstret lite vartefter men utgår från en kofta i tajt modell. (Jag tycker också att koftan är jättesöt men vill inte sticka mer till Moa just nu, eftersom nystickade tröjor ratas och benämns fula…)