Hittade två virkböcker på bokrean. Amigurumihundar (Mitsuki Hoshi) och Virka mina bästa amigurumis (Mia Bengtsson). Gillar att hundarna är så små, så det inte tar hundra år att göra en. Petter gillar också det så han virkar en tax. Jag gjorde lättaste lätta lilla musen från den andra boken.
Det var syfestival förra helgen. Jag var där och handlade ovanligt lite… Förutom några stickor och en virknål med krok i båda ändarna (för att kunna kroka runt) kom jag hem med detta:
Hyfsat färgglatt Léttlopi från islandsgarn.se och hyfsat kolsvart kashmirgarn – 800 meter på 62,5 gram – från HK textilimport.
För att kompensera denna magra utdelning stannade jag också till på Garntjänst i Kilafors på väg hem från fjällen. Där köpte jag entrådigt grått till en ny mosstickad tröja och lite strumpgarn (grönt till Petter!).
Som vanligt valde barnen mer färgglada garner till sina amigurumivirkningar och andra stickprojekt. Nytt för mig var garnet av återvunna pet-flaskor (till höger). Om man nu ska sticka med plastgarn kan man ju ta i ordentligt! De små nystanen är Candy från Svarta fåret. Lätt att förköpa sig på… 10 gram 8 kronor… Det blir 40 kronor för 50 gram vanligt bomullsgarn. Dyrt men sött.
nej, jag gick inte i mål med min Ravelympics-stickning. Men jag kom en bra bit på vägen, hela bakstycket och ungefär 15 cm på framstycket. Och mycket OS-tittning har det iaf blivit!
Jag deltog i Team Sweden av taktiska skäl. Dels för att min finska suger. Dels för att jag tyvärr bedömde chansen till framgång större för Team Sweden än för Team Finland. (och kanske framförallt för att det var en massa andra trevliga stickare i Team Sweden…) Tyvärr så hjälpte inte det men jag har åtminstone kämpat väl och det sägs ju vara det som är huvudsaken.
Glatt är det iof att sonen har börjat virka sig en os-mössa, enligt Tålamodspåsens mönster. När sonen vill virka helt själv gör det inte så mycket att jag tycker att mössan är grymt ful. Virkningen har redan smittat av sig och dottern har börjat virka en rosa fisk.
Jag kan virka, jag är inte rädd. Eller nåt. I varje fall har jag blivit förtjust i de där små virkade djuren som kommer från Japan och kallas amigurumi (om jag nu har stavat rätt). Ojoj.
Trots att jag är lite miljöskadad sedan barndomen med fantastiska stickade små figurer i form av mumintroll, fantomennallar, tomtebobarn och andra små kryp och sett det där som farmors område vilket jag inte tänker beträda så har jag tassat in lite där. Men jag har alltså inte stickat, som farmor gör, jag har virkat. Jag vet inte vad som flög i mig.
Mönstret jag utgick ifrån kan man hitta här. Jag följde det för huvudet. Sen har jag helt vilt improviserat resten… Virknål 2,5mm, garn är rester i bomull/acryl från Svarta fåret och Marks & Kattens (Anemone), tror jag. Det var inte mycket som gick åt.
Jag kan också passa på att efterlysa en kanin av den större modellen. Har någon en sådan i en leksakslåda eller liknande i källaren? Som ingen skulle sakna om den bytte ägare? Nr 2 är snart utsliten och en ny önskad… Det dög inte med den virkade som ersättning (det var det inte menat som heller). Jag utlovar riklig belöning eller något som har med ull att göra i utbyte mot en röd och vit kanin. (Notera att det måste vara exakt en sådan, det går inte med annan färg eller modell… vi har prövat, lillebror har två gröna kaniner… och snart tydligen en virkad också, har jag hört *suck*)
Stick å brinn! 