Halsmojjäng i alpacka 2.0

Det här med foton alltså. Var är min tid? Var är barnen som glatt poserar med det man stickat åt dem? Som kanske till och med glatt går ut i en annan miljö för att det ska bli en något bättre bild.

Istället får ni en närbild. Patentstickning är ju ganska snyggt men det tar lång tid att sticka. Här då en halsmojjäng enligt Ilsefins beskrivning i Indiecitas naturvita babyalpacka. Stickad på stickor 6 mm och ni får tro mig på mitt ord att den idag går tre varv runt halsen och, om den används, fem varv runt halsen nästa vecka. Dottern ville ha den fluffig, jag ville ha tunnare stickor. Tror inte att någon vann, i längden… Vi får se. 165 gram gick åt.

Stickade tidigare en likadan i lila. Så här såg den ut på.


Halsmojjäng i alpacka 2.0

Älska ull

En intensiv vecka har det varit. Först konferens i Oslo. Konferens för mig är också mycket sticktid och att packa väl så att man kan sticka utan avbrott och utan att behöva fokusera för mycket på stickningen.

Konferens för mig är också att mellan sista föredraget och konferensmiddagen prioritera besök på den närmsta garnaffären istället för dusch och powernap. Den här gången var närmsta garnaffären Husfliden. Oj. Det här är Rauma-hyllan och det var också just Rauma finull i Hufflepuff-färger och Gammelserie till mig själv som fick följa med hem. Längre paus och större resväska hade krävts för fler inköp.

Älska ull

I helgen gick jag fortsättningskurs i spinning med Lena Köster som lärare. Det blir inte så mycket att komma hem och skryta med i mängden spunnet garn men så mycket inspiration och skvättar av kunskap som jag girigt försöker lapa i mig. På bilden (från höger till vänster) syns entrådigt och tvåtrådigt gute spunnet med långa drag, Navajo-tvinnad gotlandsull ihopkardad med färgade lockar, tvåtrådigt BFL med pärlor, tvåtrådigt angora och så lite tussahsilke. Tyvärr var jag alldeles för upptagen för att tänka på att ta kort på själva kursen…

Älska ull

Beresta sockor

Ett par beresta yoga-sockor är klara och överlämnade till en kollega. Någonstans mitt i Georgia var det en knut på gradientgarnet (Fame trend) och det blev ett hastigt färgbyte. Sånt gillar jag inte men valde ändå att sticka vidare. Bland annat när sonen fiskade i Vemdalen.

Sockorna blev inte jättesnygga men var helt ok att sticka och kollegan blev glad.

Specifikationer
Mönster: Prana yoga socks av Cirilia Rose från boken Knitter’s book of socks
Garn: Fame trend (Marks och kattens), 75 gram
Stickor: 3 mm till skaften och 2,5 till foten

Beresta sockor

Beresta sockor

Beresta sockor

Beresta sockor

Helgtips

Nu när det snart är helg kommer jag med ett par Stockholmstips för dig som är i krokarna. Jag var nämligen där i lördags för att vara assistent och publik under Stockholm halvmaraton. Perfekt stickläge på Södermälarstrand.

Helgtips

På väg dit låg också ett av mina mål för dagen – Galleri Hera på Hornsgatspuckeln där Mikael Jacobsson har sina tavlor just nu (23/9 är sista dagen – skynda!).

Helgtips

Som av en händelse råkar också Litet nystan ligga på vägen mellan tunnelbanan och galleriet. Garn som ska bli presenter och en uppsättning strumpstickor inhandlades och så försökte jag att inte titta så mycket mer på allt fint…

Helgtips

Strumpstickorna sitter nu i de påbörjade strumporna Stepping stones från boken Knitter’s book of socks. Just det här mönstret finns också att ladda ner gratis (Ravelry-länk). Jag använder sockgarnet jag köpte i USA i somras.

Helgtips

Vansinne?

I helgen fiskade jag upp garn från källaren. Garnet är datumstämplat 1997 och inköptes på en marknad i Tallinn, troligen samma år. Det knölades ner tillsammans med ett kilo vitt dito i ryggsäcken och kånkades hem på färjan. Årgångsgarn, alltså. Färdiglagrat, helt klart. Och i behov av en tvätt, vilket det fick.

I garnlagret finns också runt ett kilo blått garn i gradienter. Nu vet jag inte riktigt hur jag tänkte för jag är inte jätteförtjust i tröjor i sådana garner. Men tanken var att jag skulle göra något sådant.

När jag funderade över hur jag skulle göra mig av med det blå garnet kom jag att tänka på Filten. Den som är gjord av Clara Linnéa (the knitter formerly known as Viffla) och som är helt underbar! En sån kan jag ju göra, tänkte jag.

Nu brukar sådana projekt sluta i att jag gör max fyra rutor som jag sedan slänger. Nu är ju varje ruta ganska stor och fyra rutor är ju nästan en bäbisfilt så kanske kan jag komma så långt i alla fall. Även om målet är en bautafilt.

Vansinne?

Vansinne?