Utlottning!

Idag är det min födelsedag, hurra för mig! Nu är jag så gammal så jag skiter i vilket, har fått läsglasögon och tycker att det är helt ok det med – de funkar utmärkt att sticka med! (Eller, alltså, jag ser stickningen jättebra med dem så det går utmärkt att sticka…när jag har dem på mig)

För att fira att jag fyller år tänker jag lotta ut garn! För att vara med i utlottningen vill jag att du tipsar om ett sjalmönster som du gillar. Antingen ett som du stickat eller ett som du vill sticka. Tipset lämnar du som en kommentar på det här inlägget och du har till den 11 december på dig.

Det du kan vinna är ca 180 gram Drops Lace i svart. Räcker till en enorm sjal eller två lite mer normalstora. Kanske kan det finnas ett tröstpris också om jag får leta lite i gömmorna.

Anledningen till att jag vill ha sjaltips är dels att det är kul att sticka sjalar och kul med nya tips i allmänhet men så är det också så att vi i Uppmaskan kommer att ha en liten sjal-KAL med start i början av nästa år och inför det skulle det vara kul att ha laddat upp med inspiration. Mer om sjal-KAL:en kommer på vår blogg uppmaskan.blogspot.com.

Ett ställe där du nu i december kan vara med och öppna lite adventskalenderluckor och vinna garn är på Karins blogg: www.tantintolerant.se, kika in där vettja!

 

Tillägg (10/12): Jag lottar också ut lite Jaggerspun Zephyr wool/silk (Ravelrylänk) i fin lila nyans – rester från min tröja Laar.

 

Annons

Fler ugglor

Nej, det är inte färdigugglat här. Jag såg mönstret på Night Owl mittens (Ravelry-länk) och insåg att jag var tvungen att göra ett par sådana till min syster.

 

Färgerna är lite märkliga (tack november) men det är ljust blått sockgarn som är indigofärgat från när vi var i Färghäxans (blogg-länk) kolonistuga och färgade garn (länk till tidigare inlägg). Jag använde fabel i vitt och det blåa. Ungefär 33 gram gick åt av vardera färgen och jag använde stickor 2,5 mm.

 

Jag gillar småugglorna på tummarna och att mönstret på insidan av vanten går igen i ugglans fjäderdräkt. Men en sak jag slogs av var att trots att det gick snabbare att sticka de här vantarna än Harry Potter-ugglevantarna så var det ändå meckigare. Garnet är halkigt och man måste spänna garnet med fingrarna så att maskorna blir snygga. Med det lite sticksiga shetlandsgarnet stannar maskan kvar när man dragit åt. Helt klart en mycket bekvämare stickupplevelse… Mer stickigt garn åt folket!

Lillasyster blev i alla fall nöjd och vantarna blev lagom stora för henne. Hon har väldigt små händer och för någon annan med mer normal handstorlek skulle jag rekommendera ett grövre garn (i mönstret rekommenderas Sisu). De blev i varje fall mjuka och sköna. Och uggliga.

Kort avbrott

Jag avbryter det vanliga bloggandet med att slänga in ett tips. Det är facebook-gruppen Symöte för män (länk: https://www.facebook.com/symoteforman/) som har bett mig sprida informationen om att de finns och planerar en första träff i Stockholm någon gång i januari. Jag brukar inte tipsa om olika aktiviteter så varför skulle jag bry mig om Symöte för män? Kolla in deras beskrivning:

Vi vill:

– skapa med textilier, tillsammans
– uppvärdera klassiskt feminina sysslor
– ge utrymme för män att utveckla djupare samtal och relationer

 

Symöte för män är feministiskt. Symöte för män är transinkluderande och inte heller separatistiskt men riktar sig till män och syftar till att:
– skapa med textilier, tillsammans
– uppvärdera klassiskt feminina sysslor hos män
– hitta utrymme för män att utveckla djupare och mindre snubbiga samtal och relationer

Den här Facebook-sidan finns till för att undersöka intresset för Symöte för män. Förhoppningen är att i styra upp en första träff nånstans i Stockholm i januari som sedan kan bli återkommande och kontinuerligt. Inga förkunskaper krävs, men du står för dina prylar (stickor, garn, nåldyna, whatever) själv. Vi hjälper varandra så gott vi kan och vid behov använder vi även andra resurser som böcker, google eller youtube.

 

 

Förkylning och sticktid

Jag har varit hemma några dagar med en alldeles lagom förkylning. Stickmässigt alltså. För tung i huvudet för att kunna tänka och för trött i kroppen för att göra mycket mer än att sitta i soffan, se på tv och sticka. Men alltså inte för sjuk.

Det har inneburit att jag har kunnat avsluta en del projekt som varit liggande…. Länge. Och en del som inte varit liggande lika länge. Jag får återkomma till det i kommande inlägg men hoppas redan nu att någon modeinsatt kan hålla med mig om att vinterns färg är lila.

Det här avslutandet av projekt innebär två saker. Det ena är att jag kanske snart vågar gräva i korgarna och påsarna ordentligt för att kunna presentera Listan. Det andra är att jag har fått börja på ett helt nytt koftprojekt!

Jag använder en tråd av Supersoft och en tråd Donegal tweed från Magasin duett (som levererades till mig i somras). Med stickor 4 mm får jag helt rätt masktäthet för att sticka koftan Reverb från Brooklyn tweed (Ravelry-länk). Jag har till och med tvättat provlapparna. (Kors i taket) Materialet blir jättetrevligt efter tvätt – innan lite stelt och strävt. Det här hoppas jag kommer bli bra!

Innan frosten…

Innan det hann bli riktigt kallt blev till sist dotterns vantar med ugglor och trollformler från Harry Potter-böckerna klara. Det blev en långdragen historia. Först eftersom mönstret hade tumkilen i sidan och jag föredrar att ha den några maskor in mot handflatan men också för att någon trollformel var felstavad och andra ord faktiskt inte ens var trollformler… Tur att jag bad dottern kontrollera innan jag började sticka.

Sen fick jag förlänga vantarna för att hon har så stora händer, så jag fick rita om toppen litegrann. Jag lade till en blixt och glasögonen på insidan och förlängde växtligheten på ovansidan.

Mönstret hittade jag i specialtidningen The Unofficial Harry Potter Knits (Ravelry-länk). Så unofficial så att man inte skulle kunna lita på formlerna trodde jag dock inte att den skulle vara… Det finns till och med en Potter-wiki så det borde inte vara alltför svårt. Några av formlerna hör ihop så man kan läsa dem från vänster till höger. 

Specifikationer
Mönster: O.W.L. mittens av Celeste Young (Ravelry-länk)
Garn: Shetlandsull från BC garn, jag har inte helt koll på åtgången.
Stickor: Karbonz strumpstickor 2 mm
Sticksätt: Hårt, för att få plats med alla maskor utan att det skulle bli riktiga dasslock.
Modifikationer: Hela insidan med trollformler har jag ritat om, flyttat in tummen. Gjorde tumkilen längre. Förlängde vanten.

Flukra

Flukra (Ravelry-länk) är sjalen jag såg i rosa hos Stickigt (länk) för ganska länge sedan. Tydligen började jag genast sticka en i svart. Konstigt nog blev min också väldans halkig. Däremot blev den väldigt stor så den sitter uppe.

Jag stickade min Flukra i Drops lace på stickor 3,25 mm. Jag skulle tro att ungefär 120 gram gick åt och den mätte åtminstone 2,5 meter mellan vingspetsarna. Här fladdrar hon.

Jag är nöjd med sjalen men inte med resultatet. Jag ska försöka utveckla. Sjalen är kul att sticka. Jag gillar att börja på en enkel sjal – rätstickat med ökning i början på varje varv. Sen lite mer spännande att räkna ut hur många varv man ska sticka innan det är dags att maska av och plocka upp maskor för spetsmönstret. Och så spetskanten på tvären till sist. Däremot är garnet jättehalkigt och lite halvläskigt. I spetsdelen gör det sig jättebra och spetsmaskorna är väldefinierade och håller sig fint efter blockning. Men den rätstickade delen. Den ser förskräcklig ut. Svampig, liksom. 

Här tror jag att man till höger i bild ser just den spetsen som jag fick fuska till litegrann så det skulle stämma i mitten. Det är säkert jag som har räknat fel för det här mönstret var välskrivet och jag gjorde sjalen som sagt ganska mycket större än vad som stod i mönstret. Till stor del för att jag inte kollade förrän min trekantsdel var väldigt stor…

Så sjalen blev inte till mig till slut och jag saknar fortfarande en svart sjal. Vad sägs om en Flukra i lite sticksig Shetlandsull eller Lodband? Eller kanske i lite mjukare Supersoft?

Snabbt och kort

Snabba sockar till sonen i Raggi på stickor 4,5 mm. Eftersom han har så långa fötter fick han korta skaft.

Jag stickade med mina karbonz-strumpstickor och tusan vad det skramlar om de större storlekarna. Visst skramlar det lite om de tunnare stickorna också men det blir inte riktigt samma resonans. Tur att det gick fort.

Mjuka inköp

Förra helgen var det föreningen Sticka!s lokalgruppsträff, den här gången i Umeå. Många trevliga gamla och nya bekantskaper, mycket stickat och en hel del planerat och funderat. Sticka har också äntligen fått igång sin nya hemsida. Den fylls på med innehåll vartefter men där finns en hel del kul både för medlemmar och för er som inte är medlemmar (ännu ;)). Adressen: www.sticka.org

I Umeå hade vi också möjlighet att handla från Lillemor på Limmo-design. Härligt att klappa, gosa och jämföra färger irl. Eftersom jag inte var på syfestivalen så kändes det helt ok att gå lite bananas sådär. Tur att min väska var halvtom när jag for dit.

Glittrigt sockgarn och fibrer (BFL/nylon, BFL och merino). Nedan: Shetland spindrift från Jamieson’s.

Tvinnat

Här är min tvinnade härva Electric Sheep (från limmo-design.se). Först tyckte jag att det blev lite väl mycket ”raggsockskänsla” över det färdiga resultatet men nu när jag spanat lite mer på det så är det ju inte så olikt t.ex. Sauberballs tvåtrådiga.

Först hade jag nog tänkt att det skulle bli ränder i något slags sjal men nu lutar det mer åt typ korviga handledsvärmare. Kanske räcker det till både och.

Det blev till sist i alla fall 85 gram och 400 meter tvåtrådigt. Jag har försökt att få ordentlig tvist på det entrådiga då jag tycker att det jag tidigare spunnit ofta blivit lite väl löst tvinnat. Är nöjd med det resultatet.

Färgglatt

Jag har spunnit färgglatt också. Electric sheep heter färgen och är silke/merino från Limmo-design. Jag delade flätan i fyra bitar på längden och har nu spunnit det entrådigt, ganska tunt. Tänker tvinna ihop det och hoppas på att färgerna stämmer hyfsat ihop med varandra.

Kul att spinna men det tar lång tid…