Äntligen

Man kan säga vad man vill om spets och rosa till bebisar. Mina fd bebisar är så stora så de vill inte ha någotdera och om man ska sticka till andras bebisar känns det, tyvärr, som att det är bäst att hålla sig till konventionerna och spara den gulligaste spetsen och de rosigaste färgerna till dem som fått flickbebisar (i varje fall om man inte är säker på vad de tycker). Och jäklar vad pojkar det har fötts de senaste åren. Nu har det precis fötts en flickbebis. Till denna lilla människa har jag stickat två plagg ur häftet Babystickning på st 3.

Först stickade jag den bladmönstrade tunikan (ravelry-länk) i ett ljungrosa shetlandsgarn av något oklart ursprung. Jag stickade minsta storleken (3-6 månader) och möjligen har jag glömt bort hur stora bebisar är i den åldern men jag tycker att den ser enorm ut. Som att den skulle passa en ettåring.

Jag stickade enligt mönstret med enda förändringen att jag plockade upp och maskade av maskor i sprundet bak (enligt beskrivningen till framkanterna på den rätstickade koftan i samma häfte) för jag tyckte det såg lite slarvigt ut att bara lämna dem som de var. 54 gram väger den färdiga tunikan.

Eftersom det känns lite knäppt att ge ettårskläder till en nyföding stickade jag också ett linne (Lillies top, ravelry-länk) i Geelong lammull från Magasin Duett (att jag är barnsligt förtjust i att sticka bebiskläder hör naturligtvis inte hit). 

Storleken här var 0-3 månader men jag tog det säkra före det osäkra och stickade hela linnet på st 2,5. Knapparna är från mormors knapplåda. (27 gram inklusive knapparna.)

Lite skillnad i storlek:

Annons