Det kom ett mess:
Självklart kan man inte ignorera ett sådant rop på hjälp, så jag fick låna hem den ensamma stackaren för att försöka återskapa kompisen.
Det gick väl lite sådär. Större blev den… Men jag får fixa ett par helt nya istället. Också.
Stick å brinn! 
Lyckliga kompisen – att inte få en – utan 2 nya muddar:) den nya är jättefin, även om den är lite större än originalet:)
GillaGilla
Det er alltid vanskelig å strikke en ny vante eller lignende i samme størrelse som den gamle. De tover seg jo gjerne litt sammen i bruk. Men det er fint med sånne meldinger som viser at det man har laget blir satt pris på. Vakre var de, både den lille og den store.
GillaGilla