Det börjar bli långa varv på min Candle Flame-sjal. Knappt en rapport på höjden under ordinarie matchtid. Portugal-Spanien. Nu börjar förlängningen…
Från boken Mostly Mittens har jag nu stickat färdigt bokens vante nr 2. Mitt första par från boken. Det här har varit min midsommarhelgstickning och jag har till och med fäst alla trådar…
Tack för era glada tillrop om färgerna! Det ser betydligt bättre ut i kombinationen med svart och grått men det kändes verkligen som att sticka med reflexväst… Det illgröna garnet är Rauma Finull i färg nr 454, det svarta är också Rauma Finull och det grå är Järbo Gästrike, 2-trådigt. Knappt ett nystan av det svarta gick åt och inte så mycket av resten.
Vad gillade jag då med de här vantarna? Enkelt mönster – lätt att komma ihåg. Jag är fortfarande oändligt glad att jag gått kurs med En till så jag kan sticka mönster med två färger. Den här gången är vantarna nästan lika stora! Det var också väldigt roligt att sticka dem.
Att notera är att alla vantar i den här boken är utrustade med tummar som utgår från sidsömmen. Det är kanske snyggt utan händer i vantarna men gör att själva vanten vrider sig när man har den på sig. Om man som här har en platt hoptagning så blir det inte så snyggt – är hoptagningen rund gör det ju inte så mycket. Och eftersom jag redan provat det tidigare, så ville jag testa att sätta in en tumkil inne i handen, närmare bestämt genom att öka på vardera sidan om den tredje maskan i handflatan. Och ja, det blev väl ok. Jag kan tycka att det ser lite knäppt ut precis på sidan om tumkilen, där man alltså bara stickar 2 maskor mönster innan kantmaskorna.
En annan sak med de här vantarna är tummarna – själva minskningen görs bara på insidan av tummen så tummen får tum-form… Ja, så förutom att jag flyttade in tumkilen till handflatan så har jag stickat efter mönstrets storlek medium på vanten och så råkade det bli large på tummen (förutom längden på tummen som blev medium). Jag använde stickor 2,5 mm och fick rekommenderad masktäthet (16 maskor på 5 cm – kollade nu, efter att de var klara) och vantarna är pyttelite små till mig.
Det har flutit på hittills men den här matchen började det med ett baklängesmål och jag fick repa upp. Reprisen visade sedan att bollen inte ens var inne och jag hade alltså inte behövt repa upp.
Påt igen bara. Inte särskilt lätt att sticka efter sin egen beskrivning – jag är grymt imponerad över alla som hittills lyckats med sina Ingridar! Jättefina!
Den här Ingriden blir i entrådigt naturvitt ullgarn av okänt ursprung stickade på 4,5:or.
Jag drabbades av ett oförklarligt sug efter att sticka vantar här för ett tag sen. Jag kastade mig över en av alla införskaffade vantböcker för att hitta en modell. Det var boken Mostly mittens (länk till adlibris) och även om vantmönstren är fina förfasades jag över en del av färgkombinationerna de hade valt (kolla länken, där finns bild på omslaget).
Glad i hågen valde jag mönster 2 och Rauma finull för att se hur stora vantarna skulle bli innan jag kastade mig på de lite mer avancerade mönstren. Sen började stenkastandet.
Efter en stadig uppgång hos Stick å brinn! under det första kvartalet var förväntningarna höga inför årets andra kvartal. En stadig uppgång i antalet oavslutade projekt har dock lett till spekulationer om ett krisresultat vid halvårsrapportens presentation. Flera sjalar har fått gå i putten och tröjproduktionen verkar ha stannat på ärmnivå. Detta tillsammans med det faktum att Stick å brinn! har valt tystnad istället för ett aktivt bloggande har fått illasinnade rykten att spridas om att situationen för verksamheten är på nedgång. En talesperson från Stick å brinn! hävdar att det inte finns någon anledning till oro och att produktionen är i full gång. Under andra kvartalet har flera investeringar gjorts i form av materialinköp vilket har gett ett tillfälligt negativt resultat men som bådar gott för resultatet i tredje kvartalet. Vi presenterar nedan de aktuella siffrorna för Stick å brinn!
Negativa resultat
I pipelinen
Lost in translation (överförd från tidigare redovisningar)
Slutresultat: färre projekt har det nog aldrig varit på en och samma gång?
En ganska ledig regnig dag blev städning av några garnkorgar och stick-diton. Och oj vad man kan hitta saker. Till exempel de här 70-talsvantarna.
Eller ja, det skulle ju bli vantar i alla fall. Sen tappade jag bort mönstret till blomman. När jag hittade det kom jag inte ihåg var vantarna fanns. Nu har jag koll på båda och är sugen på att sticka just vantar. (kan det ha att göra med att det är så fasansfullt kallt??)
Mahjonginspirerat på insidan. Dags för tumkil…
Jag har också börjat på ytterligare ett par vantar som jag ska försöka ta ett kort på i morgon, till exempel.
Det är ju spännande att se vad man hittar bland påsar och stickor. Inte minst för att det kan leda fram till… just det… Listan. Hur många pågående och opågående projekt har jag egentligen?