Snigel på örat

Eller: to boldly go where no man has gone before. Eller annat lämpligt citat från Starwars där deltagarna har konstiga öron, håruppsättningar eller andra maskformiga bihang.

Test

Med andra ord, jag har stickat en Escargot-mössa med mönster från Knitty.com.  Nu är den inte till mig utan till någon med mindre huvud (en 8-åring) så den kommer förhoppningsvis sitta snyggare på mottagaren. Jag stickade med tunnare garn (Drops Nepal, knappt 1,5 nystan) och stickor (4 mm) och använde lite merinogarn från syfestivalen som kontrast. Ska bara tvätta och platta till så att inte kanterna viker ut sig. Men det verkar inte vara något problem när man har mössan på. I övrigt stickat helt enligt mönstret (förutom att jag inte blötte innan jag sydde ihop krumeluren).

Bild

PS Ni kommer väl ihåg Radiotjänst kampanj "Snigel på ögat" som straff om man inte betalade sin tv-licens??

Impulsköp

Härom veckan gick jag in på Yll o tyll och impulsköpte ett färdigt mösskit. Det är mössan Signe från Born to knit och någon hade plockat ihop lime-grön-gult enfärgat och blå-grå-brunt flerfärgat garn med mönstret. Det har ju hänt någon gång förut att jag kommit ut från Yll o tyll tomhänt men jag brukar inte impulsköpa färdiga kit, oftare såna där enstaka nystan eller härvor som det står Liisa på, eller såna som det är så bra pris på att det vore synd och skam om man inte köpte med sig dem hem.

Det började bra med vriden resår. Sen stickade jag fel på första mönstervarvet. Efter att ha gjort om det så flyter det på bra. Fortsätter sticka med en tråd i var hand och försöker att inte dra åt så förbannat… Det är lätt beroendeframkallande med sån här stickning.

Impulsköp

Men jag kanske inte har tröttnat på det!

Dottern ville ha korta strumpor i ull. När jag frågade vad hon ville ha för färg så kom det fram att hon gärna ville ha samma stil som hon fått tidigare. Randiga med ett varv svart och ett varv ”hysteriskt” garn. Det var bara det att jag hade gjort mig av med en del sådant hysteriskt garn för jag hade tröttnat litegrann på att sticka med det. Två par strumpor räckte, tyckte jag.

Det var då hon sa vad som står i rubriken. Och som jag tackade min lyckliga stjärna att jag hade sparat ett strumpgarn som bara var lite mindre hysteriskt än det tidigare. (jag vet inte vad det är för garn, banderollen är borta och jag har repat upp en halv strumpa som jag började sticka i det)

Ja, så eftersom det inte var helt utdömt utseende så blir dotterns nya låga sockar hysteriskt randiga. Det går i alla fall fortare att sticka låga sockar än långa sockar…

Men jag kanske inte har tröttnat på det!

Stackars stackars

min pappa, alltså.

Han var, enligt egen utsago, tvungen att gå in i en affär och köpa sig en halsduk i akryl för han hade tappat bort sin (eller glömt den hemma när det var kallt ute eller något liknande). Och den nya halsduken var både ful och hemsk och värmde inte. Och tänk vad synd det var om honom som aldrig fick några stickade halsmojänger i ull av sin oomtänksamma dotter.

Åtgärdat.

Randighalsduk

Den randiga halsduken som jag stickade på maskinen är till honom. Jag hade 72 maskor och inställning 8 och använde Tove. Knappt två nystan av varje färg gick åt. Den är ungefär lika lång som min pappa och det har jag hört ska vara bra om man vill vika den dubbel.

Jag var lite bekymrad över randningen. För hur man än bär halsduken skulle ränderna bli osymmetriska i ändarna när man har den på sig. Så lösningen blev att jag ändrade ordningen på ränderna mitt i. Tänkte att det skulle synas mindre…

Randighalsduk1

Halsduken fick åka tvättmaskin i 40 grader och tova ihop sig lite lite (vår maskin är snäll mot stickat) för att kanterna inte skulle rulla sig så mycket. Jag tycker att det ser acceptabelt ut. Om det rullar sig för mycket får den väl åka maskin en gång till. I övrigt har jag virkat ett varv fastmaskor längs uppläggnings- och avmaskningskanterna för att få lite stadigare där, annars har jag inte gjort något åt kanterna. Mest imponerad är jag över att jag faktiskt fäste alla trådar det här året och inte väntade och gav halsduken i julklapp eller nåt sånt… Det tog längre tid att fästa trådarna än att sticka den på stickmaskinen…

 

Mera spunnet

Msgreen1

Jag fick fortsatt inspiration att spinna mer efter vår träff i Spinnargillet. För att motverka det gråa tog jag fram en merino-ull-blanding i gulgrönt. Drog av små bitar, drog isär både på längden och tvären och gjorde små rullar (aka rolags).

Msgreen2

Så drog jag ut fibrer från mitten av rullen och spann med långa drag. Det var ju helskoj!!! Kunde inte sluta. Egentligen var målet att spinna lite tjockare garn än vad det blev. Om jag hade gjort det och haft något mindre snodd hade det nog gått att behålla entrådigt.

Msgreen3

Det blev så runt och härligt garn av det. Jag tvinnade iallafall ihop det till ett tvåtrådigt garn. Det är 100 gram och ca 190 meter.

Msgreen4 Msgreen5

Och det passar helt perfekt till sonens nya vinterjacka. Så här måste nog stickas något. Vi får se vad han vill ha (om han vill ha något)

Msgreen6

 

Sann eller inte

För ganska så länge sedan köpte jag på mig lite olika ullsorter från World of Wool. Bland annat "Grey Suffolk top". När jag sen googlade efter lite tips på vad man skulle göra av den ullen så hittade jag ett blogginlägg som avslöjar att min gråa Suffolk inte alls är Suffolk. Nähä. Där ser man. Intressant. Suffolk-får är inte gråa. Vad det är är fortfarande en gåta! Någon som vet?

Ullen är ganska så sträv och inte mjuk. Och den är definitivt inte kort så som riktig Suffolk ska vara. Men den funkade bra som övningsobjekt och var helt klart ganska så trevligt. I Spinnargillet utmanar vi oss själva och just nu är utmaningen "big yarns".

Vi hade en spinnträff hos Tina och inte hade jag sinnesnärvaro nog att ta kort. Men jag spann av den gråa "suffolk"-ullen med min jätteslända och resultatet blev ganska så stort. När jag kom hem fortsatte jag att spinna, men nu på spinnrocken och så stort som den tillåter (det är en gammal rock som inte klarar av alltför tjocka garner). Det blev inte jättestor skillnad – det sländspunna är till höger och det som jag spann på spinnrocken är till vänster.

Suffolk

Jag har 100 gram till hemma som jag tänkte spinna upp. Kanske det kan bli ett par vantar om man stickar glest och tovar ihop litegrann. Läs mer också på Spinnargillets blogg.

Gott nytt!

Jag har faktiskt bara börjat på en ny sak på sistone och det är koftan Making waves (Ravelry-länk). Den stickas uppifrån och ner och jag stickar med ett garn (Tanis fibre art) som jag köpte i Kanada. Jag har stickat en fjärdedels kofta och repat upp men jag tror att det här blir bättre. (= jag tror jag slipper repa upp)

Minndes garnet som mörkare, mer grått än blått. Men det blir nog en helt ok kofta även för en färgskygg person som jag.

  Makingwaves

Sista slutet?

Jag tror att jag har hittat allting nu så det här är det sista från 2011.

Maskinstickad halsduk
Garn från min pappas äventyr i en lada i Norge. Mest för att testa att sticka och se hur garnet beter sig. Ja. Tänkte först sticka en spetskant runt hela. Men njäe. Inte på den här.

  Halsduk

Ingrid och muddar…
i egenspunnet garn som legat förädlat ganska länge. Tvättade och blockade och färdiga att användas. Det här garnet spann jag under förra jullovet och målet var att spinna så tunt jag kunde. Det blev trevligt resultat. Garnet är tvåtrådigt och jag tvinnade ihop det bara rakt av men ändå så blev det inte så mycket raggsocka över det hela och färgerna radade upp sig fint i sjalen! Så jag är helt klart nöjd med det här projektet från början till slut. Mönstret är mitt eget Ingrid.

Ingrid2
Ingrid

Ingrid3

Och muddar:
Spinnmudd