Efter att fått era synpunkter bestämde jag mig för att förlänga autobahn-halsmojjängen. Konstruktionen gör att jag inte tror att den kommer att växa så mycket vare sig på längden eller bredden, eftersom det är en lång remsa med ganska få maskor som sen virkas ihop. Nu ser det ut som en modell av gastrointestinaltrakten. Eller nåt.
Klassiska lovikkavantar, check. Slött modellerade av den tacksamma mottagaren… Hon ville inte att de skulle vara uppruggade.
Nästan 200 gram lovikka från Kampes gick åt. Jag har ett gammalt mönster från Garntjänst som jag brukar använda till lovikkavantar och jag använde stickor 5 mm. Restgarn till broderiet.
Min Rivercat-strumpa växer. Gillar garnets subtila skiftningar (handfärgat strumpgarn från Sannsticks.se).
Det är kallt på morgonen nu. Då upptäcks det att vantar är för små. Nya, större, är nu påbörjade. Jag gillar när det är modernt med varma stickade saker!
Jag fortsätter att kopiera andra stickare. Helt skamlöst men ganska harmlöst. Den här gången är det Ilsefins patentstickade halsvärmare som ska kopieras.
Jag använder indiecitas tunna alpacka och stickor 5,5mm. Dottern väntar.
Obloggad men använd av dotra. Det är sjalen Pimpelliese av SpinningMartha.blogspot.com (gratismönster) stickad i entrådigt svenskullgarn som M:s (bookish.typepad.com) mamma har ikat-färgat och som jag fick i ett spetsbyte för länge sedan.
Nu har jag bara det rosa garnet kvar från bytet… Jag vet att du försöker indoktrinera mig, M, men jag är lite svårflörtad.
Har just insett att jag behöver en ny snygg svart sjal då mina gamla har noppat sig efter intensiv användning och dotra tog som sagt min svarta Pimpelliese.
Mina kopior av Dödergöks muddar är klara.
Jag tycker att det är bra trevligt med vridna maskor.
Lite mindre än ett nystan gick åt till vardera mudden (alltså nästan två totalt). Jag stickade med stickor 2,5 mm men stickade med flit lite lösare när jag kommit ungefär halvvägs. Det blev 4 omgångar av mönstret och några fler varv resårstickning än vad som står i beskrivningen till strumpan med det omöjliga namnet (Pomatomous, mönster från knitty).
Jag tycker att garnet (Drops Delight) är helt ok. Det ena nystanet hade lite många knutar, men man får ju också vad man betalar för. Och det blev ganska så mycket mjukare efter tvätt. Jag skulle nog inte själv använda det till strumpor, om det inte ska vara finstrumpor som man inte går i, för jag tror att det lösspunna garnet skulle gå sönder alltför lätt.
Istället för blommor.
Stickade ett par Berta-muddar till av resten av mitt babyalpackasilkegarn.
Man kan säga att ett nystan räcker precis till två par bertamuddar.
Jag är verkligen ingen expert på att spinna men jag tycker att det är roligt. Än så länge ser jag det som en hobby som är ganska så kostnadseffektiv. Min spinnrock köpte jag på Myrorna efter ett tips från Åsa. Jag gav 120 kronor för den.
Efter rejäl skrubbning behövde jag laga den med vad jag hade hemma (stabilt bomullssnöre och ringen till en konservburk). Den skramlar och jag har bara en spole som funkar bra. Men det blir garn av den! Jag har lagt 120 spänn på sämre saker!
Eftersom jag inte har mer än en fungerande spole brukar jag nysta upp mitt entrådiga garn med nystmaskinen och direkt sätta i ett ihoprullat papper som jag sen kan sätta i min hemmabyggda låda.
Den här gången tvinnade jag ihop tre trådar till ett tretrådigt garn för jag ville att det skulle bli ungefär lika som mitt tretrådiga gröna corriedale/alpackagarn. Jag har provat navajotvinning (eller kedjetvinning) tidigare (se här och här) och det är trevligt, särskilt om man har ett garn som är flerfärgat. Det är också lättare att ta slut på allt garn samtidigt utan att behöva krångla eftersom man utgår från bara en tråd åt gången då. Lyckades ändå ganska bra utan att bli tokig den här gången – här är vad som blev över av det entrådiga:
Nu återstår bara tvätt av det färdiga garnet. Ofta blommar det ut litegrann då också. Jag hoppas på det. Nu känner jag mig ganska så nöjd och hoppas kunna sticka något av det snart, kanske till Petter.
Det är ca 375 meter och 178 gram.
Jag är i valet och kvalet. Är halsmojjängen Autobahn tillräckligt lång eller ska jag sticka på lite till så att det går att både ha den runt halsen och dra upp över öronen? Vad tycker du?
Stick å brinn! 