Bönfärgning

Tack för alla kommentarer om de färgade garnerna! Susanne önskade mer info om hur man färgar med bönor. Nu är ju inte jag någon expert alls, jag har bara gjort ett försök, men jag kan beskriva hur jag gjorde.

Jag har också satt igång en sjal av böngarnet…

Bonsjal 

Innan jag satte igång att färga sökte jag bland listorna på Ravelry (sök på "Black beans" i något av färgningsgruppernas diskussionstrådar – sök på "dyeing" bland grupper först och välj någon som sysslar med växtfärgning mm) där det fanns en hel massa tips. Helst ska man ta bort vätskan från bönorna, men det finns flera exempel där man har låtit bönorna ligga kvar också.

Så här gjorde jag

  1. Köpte en påse svarta bönor (900 g)
  2. Köpte en förpackning (typ flaska) kalialun på Uppsala färg (alunet kommer från www.nitor.se)
  3. Tvättade en härva naturfärgat garn.
  4. Löste upp 20 gram alun i rumstempererat vatten (från kranen) – det var lagom mycket vatten för att en härva garn skulle få plats i bunken.
  5. La i garnet i alun-vattnet och samtidigt la jag bönorna i blöt (täckte dem + ganska mycket till, jag fick fylla på efter ett tag också)
  6. Det här fick stå över natten, ca 11 timmar. Enligt Ravelry skulle man ha garnet i alunet i minst 12 timmar om man gör på det här sättet. (det ska också gå bra att beta på "vanligt" sätt. Jag har aldrig gjort det så jag vet inte hur man gör – googla!)
  7. Sen tog jag upp garnet, vred ur det lite och tjoffade ner det i vätskan ovanpå bönorna. Kramade igenom det så att det kom svart bönvätska överallt. Grävde ner garnet litegran under bönorna.
  8. Och så fick det stå där. Jag puttade ner det när det dök upp till ytan.
  9. Efter ungefär 5 dagar, när jag kommit hem från midsommarfirandet så tog jag upp garnet, sköljde det flera gånger, någon av de sista gångerna hade jag en skvätt ättika i vattnet (jag har för mig att någon sagt att det är bra). Sen fick det torka.

 

Bonfargatgarn Bonor
Betning Svartabonor 

Jag vill gärna se resultatet om ni har färgat eller färgar med bönor!

I learn it from a book

Jag har länge velat kunna nålbinda – det blir så snygg struktur av det. Men jag har inte orkat eller haft möjlighet att gå när det har varit kurs. Så när jag slökollade in handarbetsbokshyllan på biblioteket häromdagen och såg den här boken om nålbindning tänkte jag att jag kunde åtminstone försöka.

Nalbindning1 

Trots att jag hört att det är lite meckigt och lättare att lära sig av någon som visar. Men jaja, det blir något… Det vita på boken är mitt tredje försök till att få till det. Men trist tunt garn kan ju inte ersätta "the real thing" så jag har börjat på en vante. För att komplettera den fantastiskt hemska 70-talslooken på boken har jag valt ett lökigt garn (alltså färgat med lök). Eftersom jag vet vem som färgat garnet kan jag gissa att det är Morjärvs 3-trådiga.

Nalbindning 

Någon som har lärt sig nålbindning av en verklig person kanske kan säga om det ser någorlunda rätt ut? Jag tycker att det ser bättre och bättre ut (jag har alltså börjat nertill, där nålen sitter).

Perfekt fotbollsstickning

Det här är en ganska skruttig bild på en av de sjalar jag hade på gång. Det är färösjalen Elin från den färöiska sjalboken. Nu är själva sjalen klar men jag har lagt upp till ett foder i beige som förhoppningsvis kommer göra att man det mönstret bättre.

Det är också så att lååånga varv med räta maskor som i början på fodret till en färösjal är perfekt fotbollsstickning, särskilt till spännande matcher där Sverige vinner över USA! 😉

Garnet är Sirritógv som vi var ett gäng som beställde från Färöarna. I början kändes det bara sticksigt men det växer…. Det har en härlig fethet (bara lagom mycket) och luktar lagom mycket får.

Fler spännande matcher väntar och jag väntar fortfarande på att Schelin ska sätta ett mål som inte blir bortdömt.

Perfekt fotbollsstickning

Anatoliska vantar

Jag har börjat med ett par vantar i jakten på vantkunskap. Det är kul att sticka med två färger, särskilt nu när jag lärt mig att inte dra åt så förbenat.

Det måste gå lite framåt med vantkunskapen i alla fall då jag redan vid mudden insåg att över 70 maskor skulle bli för stort med mitt tvåtrådiga garn (det gröna är morjärv, det svarta okänt men ungefär lika som det gröna). Och att garnet skulle göra sig bättre med stickor 3 än 2,5.

Så jag bytte mönster och det ska nu bli Anatolian mittens från boken Folk mittens. De har 62 maskor och rak tumme. Får se hur det blir…. Jag vill ju lära mig tumkilar också. Det får bli till nästa par.

Anatoliska vantar