Hittade mönster på fina uggle-vantar via Idasidan. Hade lite tynnre garn och stickor än vad mönstret rekommenderade och de blev perfekta till Petter. Jag använde Dream från Marks och kattens och stickor 4,5 mm.
Något vid tumkil i förhållande till vantens vidd. Men helt ok för en halvvante.
För UIF:arna är svaret givet. Muddar till pris i F99:s sommarutmaning.
4 slätstickade varv i vitt, 1 varv rätt i svart, 3 varv avig slätstickning i svart.
Två räta varv i vitt, två i svart.
Garnet är Sandnes Lanett, stickor 2,5 mm.
Ska ha sockar. Tycker jag.
Det är fabel färgglatt och fabel svart (två varv av varje) och bara fabel färgglatt. De små blev lite olika stora av någon anledning. Jag hoppas att de ska passa ändå.
Jag har sedan länge haft Ysoldas mönster Gretel (Ravelry-länk) i min ägo och tänkt sticka den. I våras köpte jag till och med garn på Syfestivalen.
Nu har jag stickat den. 2 och 3/4s nystan använde jag upp av Louisa Harding Kashmir Aran. Resåren stickade jag fram och tillbaka på stickor 3,5 och resten runt på strumpstickor 4,5. (någon elak typ har snott mina rundstickor)
Rolig att sticka, välskriven beskrivning med både text och diagram. Garnet ger mössan ett tungt fall och sjyssta flätor. Jag gjorde den mest pösiga varianten, mönstret ger även instruktioner till lite mindre pösig och opösig. Jag har inte blockat den alls utan den gick direkt från stickorna till skallen. Sitter som en smäck.
vsb
Jag har varit ute i den stora världen och rest. För första gången ordentligt i Malmö. En trevlig stad!
Det blev en del stickat (jag var på kurs) och första dagen märkte jag att min bambu-rundsticka hade spruckit på mitten och sprickan var expert på att leta upp garnet så att det fastnade däri. Lyckligtvis hade jag redan innan jag åkte spanat in att det i Malmö fanns en garnaffär som jag ändå hade planerat att besöka.
Och så gick det till när jag fick mina första knit pro-stickor. Jag måste erkänna en sak nu. Ta inte illa upp. Jag har tyckt att de däringa knit pro-stickorna har sett lite larviga ut. Många har sagt att de är så himla snygga (rosa och melerade). Njae… Och det där med att man kan flytta spetsar hit och dit verkar vara överkurs. Jag som har svårt att hålla reda på mig själv har svårt med saker i smådelar som man måste hålla reda på. Nåväl. Knit pro var vad som fanns. Och jag ville gärna ha i trä så jag skulle kunna sticka på flygplatsen och på flyget hem. Och okej. De är fantastiska att sticka med! Jag ger mig. Jag vill ha alla sorter, alla storlekar. Tack.
(men utseendet är fortfarande inte en favorit, de påminner om barnfärgpennor med flera färger så det blir roligt när man ritar och skriver – clownpennor tror jag de kallas ibland. Clownstickor…)
I övrigt var affären – Fröken Garn – en trevlig upplevelse och två små härvor Fair trade-bomullsgarn i fair trade-färger fick följa med mig hem. Något bebis-aktigt planerar jag för dem. (och nej, det är jag som ska ha bebisar, det bara ploppar fram bebisar överallt runtomkring)
Mina tvåändsstickade vantar med bård inspirerad av palestinska broderier
Jag stickade med Karisma. Tumkilen, tumme och vanten passar min hand perfekt!
Så här skrev jag förra sommaren på bloggen Vi 2 i sommar:
Jag använder mig av grundmönstret för tumvante från Dandanells bok. Jag gör mellanstorleken med kiltumme och har lagt upp 64 maskor med Drops Karisma på stickor 3 mm.
Sedan dess har boken Tvåändsstickat av Dandanell kommit ut i nyutgåva! Skynda och köp, det är den väl värd! (utgiven av Dalarnas museum, jag köpte mitt ex från Adlibris)
Jämfört med föregående upplaga, som jag bara lånat på biblioteket förut, så finns en hel del roliga bilder på stickande människor och lite mer historia. Mönstrena är omskrivna så att de passar till Wåhlstedts tvåändsstickningsgarn och det är ju bra. Men synd är att man inte låtit de gamla garnkvaliteterna vara kvar också! Det är ju toppen med olika tjocklekar att gå efter även om man inte hittar exakt rätt garn… Karisma, t.ex. stod ju inte med i den gamla boken heller men det gick ju utmärkt, till sist!
På morgonen är det helt klart vantarna på. Här är Bolstervantarna från A. Gunnars bok om vantar etc. färdiga. Jag har stickat med Kampes tvåtrådiga (svart) och Stickgarn extra från Bergå (rött) och 2,5 mm strumpstickor.
Så här tycker jag om dem:
Jakten på den perfekta vanten för min hand går alltså vidare.
Maria från Marias garnhändelser har startat en UFO-räd där hon ägnar lite extra uppmärksamhet åt sina ofärdiga objekt och stickar lite till på dem. Jag behöver inte ens sticka på mina UFOsar. Det är bara att sticka ner handen i stickkorgen, rota runt lite, ta upp, fästa trådar, tvätta och fota. Men för mig är det nog så mycket, så det får bli min utmaning (förutom vantutmaningen): Så ofta som möjligt fixa färdigt ett ofärdigt färdigt objekt.
Först ut är min Annis-sjal i mjölkgarn. Stickad på stickor 4 mm, nästan 100 gram gick åt. Enda ändringen jag gjorde var att hoppa över den sista raden med pluppar, så jag har tre istället för fem pluppar på sjalen. Tack till Färghäxan för tipset att göra Annisen i mjölkgarnet, det blev bra! Formen gör att sjalen ligger bra över axlarna och storleken gör att den går finfint att vira runt halsen. Sjalen blir en present…
Stick å brinn! 