Den spinner som en katt

Jag gjorde rent och smorde med cykelolja så nu spinner min spinnrock som en katt med ett mjukt svirrande. Ja, förutom det metalliska klinkandet som blir där jag har lagat med en konservburkslocksavdragarring.

Jag spann mina fibrer som jag köpte i Danmark, Corriedale och alpacka. Jag försökte spinna lite tjockare än jättetunt…

Corriedalealpaca_singles 

Sen tvinnade jag ihop tre såna här till ett majsigt garn. Det är typ 9 wpi och 290 meter, 180 gram. Först hade jag tänkt göra mössan på omslaget till Brooklyntweeds häfte. Men… Njae… Är det mönstret verkligen värdigt det här garnet? Flätor? Nej det kommer inte synas så bra, kanske?

Plötsligt blir jag väldigt kräsen när det gäller att välja projekt. Det får mig också att tänka på att jag ännu inte har kommit mig för att sticka något av mitt eget handspunna. Hur gör ni? Blir ni också kräsna? Väljer ni mönster/projekt först och spinner sen? Vad ska jag sticka av min härva? Alla tips tas tacksamt emot!

Corriedalealpaca_tre 

PS. Den sanna färgen ligger någonstans emellan den övre och den undre bilden. Jag skulle beskriva den som olivgrön med bruna inslag.

3 reaktioner till “Den spinner som en katt”

  1. Det är helt klart så att man blir kräsen! Mönstret måste ju vara überspecial för att förtjäna garnet!
    Fast när man väl börjat sticka med handspunnet, så går det inte att sluta. Första tröskeln är svår att komma över, men det är så värt det!

    Gilla

Skriv gärna något!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s