Roligt?
Bildens titel är Fru Gårman, Rinkeby Edition. Tycker du den är rolig? Tänk efter igen.
Rinkeby
Jag växte upp i Rinkeby i nordvästra Stockholm och flyttade därifrån först när jag som 19-åring bytte till studentlivet i Uppsala. Ständigt fick jag försvara varifrån jag kom – Hur kan du bo där? Är det inte farligt att gå till tunnelbanan så här sent på kvällen? Eller: Oooh, så spännande, med alla kulturer och kryddor och så!! Jag undrar om Fru Gårman-kreatören (mxcartoons.blogspot.com) någonsin har varit i Rinkeby. Problemet är att alla har en bild av Rinkeby, oavsett om de varit där eller inte.
(Foto: Pirjo Sundqvist, Källa: Rinkebyarkivet)
Hur spännande var din uppväxt? Det går inte att beskriva, eller hur? Den var väl lika spännande och ospännande som alla andras uppväxter. Vad hade jag att jämföra med? Nu i efterhand ser jag att den delvis var skit (skolan: vi hade till exempel totalt 1 kemilabb i 8:an eftersom killarna i klassen hällde ut kemikalier på bänkarna och försökte tända på med bunsenbrännarna; miljön: det var sopor i trapphuset, slitna hus…) och delvis så var den oerhört bra. Min erfarenhet är att det finns många skitskallar i världen och skitskalligheten är helt oberoende av etnicitet eller kultur. Många vuxna jag möter idag är inskränkta och rädda för människor med annan bakgrund än den svenskaste svenska. Fördomar florerar. Men rasister, det är de ju inte. Eller?
Rasism
"Jag är inte rasist, men…" Läs Gellert Tamas tänkvärda argument mot de "icke-rasistiska" fördomar som finns.
Jag saknar Rinkeby, så som man saknar sin hembygd när man bor på en annan plats. Jag kommer troligen aldrig att flytta tillbaka. Jag tycker att det är tråkigt att mina barn växer upp i ett nästan helt segregerat område, att de tycker att Hassan är ett konstigt namn och att han är lite dum mot andra, för han kommer ju från ett annat land. Det blir mycket att berätta och förklara, sånt som är helt självklart för mig. Jag saknar det vidare perspektivet på världen, insikten från fler än ett håll (svensk övre medelklass och högre).
Några rinkebyrelaterade länkar
http://www.rinkebyarkivet.nu/
http://www.rinkeby.nu/
http://vittoljud.levandehistoria.se/art_demokrati/03_demokrati.html
Och en video med för mig välkända rinkebymiljöer…
Stick å brinn! 
Första gången jag var till Stockholm, och till Sverige överhuvudtaget, var i början av 80-talet när jag hälsade på min syster som bodde i lägenhet i höghus i Rinkeby. Jag hade aldrig hört om Rinkeby och jag var imponerad, av standarden på lägenheten, av omgivningen, dvs träd och grönska och berg, av hiss på tunnelbanestationen. Det beror på vad man är van vid.
GillaGilla
Liisa, tack för dina alltid intressanta ABC-inlägg.
GillaGilla
Tycker faktiskt att den är rolig ändå.
GillaGilla
Visst är det facinerande med folks (naturligtvis icke-befintliga!) fördomar. Har några gånger i samtal med ”jag är inte rasist men …” -stuk hävdat att jag anser precis likadant om skåningar. Man förstår inte vad de säger, de äter konstig mat (svartsoppa t ex)osv. Vilka konstiga blickar man får :-)! Fast ibland begriper mottagaren inte att det är ironi/skämt, och då blir man faktistk lite rädd. Vad gör att alla dessa icke erkända fördomar florerar så ymnigt?
Ha det så gott!
GillaGilla
Marie: jo, den är kanske lite rolig. Det hade KANSKE kunnat vara en rolig fru gårman-satir om den hade hetat något annat. Tillexempel taliban-fru-gårman. Folk i Rinkeby ser i allmänhet inte ut som hon på bilden…
Elsa Xenia: håller med om standarden på lägenheterna – nybyggda lägenheter är ofta sämre planerade. Trist är att det inte underhölls/underhålls osv. Självklart är allting relativt! Jag är glad att jag växt upp i Rinkeby, det har gjort mig till den jag är.
Lena L: Jag tror att folk i allmänhet är rädda att göra bort sig, på alla plan. Man vågar inte säga ifrån på fikarasten när någon säger något fördomsfullt. Ofta är det också okunskap. Öppna diskussioner tror jag leder till färre fördomar. Våga fråga!
Elisabeth: tack!
GillaGilla