Qalandiya Checkpoint
Vägspärren ligger på Västbanken, en bit från gröna linjen (=gränsen mellan Israel och Palestina) och är omgiven av palestinska kvarter och byar. Trots det betraktar Israel den här "terminalen" som gränsstation mellan Israel och Västbanken. Checkpointen avskärmar staden Ramallah från Jerusalem. Det är som att sätta upp en kontrollstation med höga betongmurar mellan Gullmarsplan och Södermalm i Stockholm.
Här får man följa med genom checkpointen i Qalandiya, en lugn dag.
Jag pratar om garnet på Husfliden i Oslo. Jag var där. Jag kikade in. Butiken öppnade klockan 10. Då satt jag på möte. Hela dagen. Sen åkte jag till ett annat möte. Sen åkte jag hem. Jag kom aldrig in på Husfliden. Men vad är väl… Jag fick stickat nästan en strumpa till Petter iallafall. Garnet är Opal silke, rester från strumpor till mamma och svärmor. Det fanns inte nog med garn till ett par strumpor till mig, så det fick bli lyxstrumpor till Petter.
Pälsullgarn
Det här garnet kommer från Östergötlands ullspinneri och var just inkommet till Anntorps väv igår när jag råkade ha vägarna förbi var i Stockholm och gick nästan raka vägen dit. Nya härliga färger. Tidigare har jag bara sett svart, marint, grönt, grått och rött, förutom de hemmafärgade som Anntorps väv och Marias garn har sålt. Nu finns en hel drös nya vackra färger direkt från Östergötland… Hoppas att de också hittar hit till Uppsala så jag kan gå och klappa en gång till!
Ett hekto innehåller 1 km garn. Det räcker ganska så långt! De här blir sjalar. I garnlagret har jag redan sedan tidigare ett hekto grönt och ett hekto rött…
Annars finns det ju ganska mycket man kan säga om bokstaven P.
Petter, till exempel, hör till sånt på P som jag gillar.
Pajkastning, Politiker och Pruttar hör tyvärr alldeles för ofta ihop.
Palestina får ni läsa mer om en annan dag, här kommer mera garnPorr.
Min Candle Flame-sjal växer. Jag gillar mönstret jättemycket och garnet är bara helt underbart… (se tidigare inlägg) Lagom melerat, i min smak.
Jag har nu stickat ungefär ett hekto (av två) så jag tror att sjalen kommer bli perfekt lagom stor när den väl är färdig.
Enda nackdelen är att om jag tappar koncentrationen lite för mycket så hamnar en hoptagning lite snett, eller så ökar jag där jag ska ta ihop, eller så missar jag att lägga upp maskor på sidan när jag ska börja en ny rapport. Det är med andra ord inte en idealisk fotbollsstickning.
Igår, under champions league-finalen (herrar: Manchester U – Chelsea) nystade jag garn – jag insåg ganska snart att det har små möjligheter att bli fel om man jämför med att försöka plocka upp maskor längsmed en spetssjalskant. Åtminstone om man vill se på fotbollen. Och det vill man ju! Vilken match! Det var en häftig avslutning på champions league som har bjudit på härlig fotbollsunderhållning på en kanal som jag har tillgång till. Och så var det en skön start på den riktiga uppladdningen inför herrarnas fotbolls-EM som snart börjar. Följdaktligen har jag anmält mig till den föredömliga bloggen Vi stickar under fotbollsEM 2008 som tar över stafettpinnen från Fotbollsstickning som kanske kan återuppstå till nästa VM…
Nu gäller det bara att ladda med bra stickningar! Och visa en översiktsbild över min cf.
Tröjlik heter en utställning på Konsthallen Köpmanbrinken 2 i Gamla Stan.
Är det nån som har en döing i garderoben? Jag vet att jag har det. Jag måste till utställningen och kolla. Sista dagen är på torsdag (22/5), så det finns inte mycket tid att spela på…
Så länge kan ni få se på (ett smakprov av alla de) döingar och halvdöingar jag har här hemma och som tidigare förekommit här på Stick å brinn!
1. Islandströjan. Ännu utan fastsydda framkanter. Ännu ej isärklippt.
2. Miniislandströjan. Ännu med för vida ärmar och allt garn i ett enda trassel.
3. Tubey från Knitty. Till hälften upprepad och dömd att bli något helt annat.
4. Menja, tyvärr. Hon är vidare än hon är lång. Nog för att jag är bred men jag är iallafall längre än jag är bred. Heltaskig passform alltså. Gillar ärmarna så det blir till att sticka nån annan form på kroppen…
5. Inga långkalsonger men ärmar till ribbad alpackatröja. Varför måste män ha så långa armar?
Vad har ni för lik i garderoben? Värsta liket vinner ett pris! Skicka ett mejl till brinnSNABELAlive.se och länka till en bild (om du har egen blogg eller flickr) eller bifoga en bild (om du vinner lägger jag upp bilden här på bloggen) och beskriv vad som har hänt med stackarn. Sista datum för att vara med i tävlingen är 30 maj 2008.
Jag stickar vidare på Dragon Skin. Det blir ett helt klart fjälligt intryck. Trevlig stickning. Jag har bara stickat fel några gånger. Några gånger fick jag riva upp, andra kunde jag skarva lite, eller faktiskt rädda helt…
Det visade sig att mottagaren hade högtidsdag tidigare än jag räknat med så det stickas i tid och otid på den här. Jag är glad åt de långa aviga varven som gör att jag kan läsa samtidigt. (när jag har tid att sitta ner och läsa)
Jag har stickat hälften av kofgtan, i och med att framstycken och framsidans ärmar är klara. På bilden har jag just lagt upp för nackens maskor också. Och nu är det bara att sticka fjäll vidare neråt… Om ett tag maska av för ärmarna och sticka färdigt bakstycket.
Jag förstår det där med att drakar eller flygödlor är släkt med fåglar för tröjan ser trots fjällen mest ut som en flaxig kråka… Fast röd, då.
Olivträd
Palestinierna är stolta över sin olivolja. Oljeproduktionen är och har varit en viktig inkomstkälla. Produktionen och försäljning av olivoljan har dock försvårats. Här har man skiljt palestinierna i Betlehem från sin olivlund. (Betlehem ligger på andra sidan muren.) Enligt israelisk lag övergår privat egendom som inte brukas i statens ägo efter en viss tid. Eftersom många betlehembor inte har rätt id-papper kan de inte ta hand om sina olivträd.
I Nablus finns en tvålfabrik där man på gammaldags sätt tillverkar tvål av olivolja och dödahavssalt. Oljan importeras dock från Italien – de säger att den palestinska är för bra för att tvätta sig med… Till höger kan man se (om man klickar på bilden så den blir större, kanske man kan) olivblomknoppar.
Olivträd växer väldigt långsamt och det tar många år innan de bär frukt (jämför med våra äppelträd – nya äppelträd ger några få äpplen medan hundraåriga äppelträd ger massor av äpplen). Många olivodlingar och olivträd förstörs också av Israel. Längs vägar har många olivlundar huggits ner – enligt myndigheterna av säkerhetsskäl. Här kan man se stora sår i marken där man grävt upp några träd och flyttat till annan plats. Jag såg rondeller i den stora bosättningen Maale adumim där mycket gamla olivträd fanns planterade. De första bosättarna kom till platsen på 1970-talet.
Att en trekantig sjal ska vara trekantig hörs ju på namnet… Men hur trekantig är trekantig, egentligen?
Först tyckte jag att just den här trekantiga sjalen skulle gå precis efter mönsterrapporterna. Det resulterade i något som blev väldigt kort och brett. Vissa tyckte att det var en bra form. Jag tyckte nog att den var lite väl lång, särskilt i de ihopkorvade ändarna…
Nu märkte jag efter hand att kanterna på just den här versionen blev lite väl strama så att allt lixom inte blev så snyggt. Så jag hade varit tvungen att göra om allt ändå.
Vis av erfarenhet* frågade jag uppmaskorna om råd och följde sedan råden, och se – det lönade sig! Jag ökar istället en maska i vardera sidan vartannat varv och mönsterrapporterna får rätta sig efter kanten istället för tvärt om. Nu blir sjalen mer trekantig så som jag tycker att den ska vara.
Att jag dessutom lyfter varvets första maska gör inte saken sämre. Här stramar inget. Jag har stickat upp ett hekto av solsilket (500m/100g) så sjalen är nu lite större än på bilden. Snart blir det spännande att maska av och se om den blir lagom stor.
En schysst spetskant ska till längs nederkanterna också.
* Hur det går när man inte lyder uppmaskornas råd kan du läsa om här
Petters strumpor går från knäna och neråt. Det är 52 maskor i foten, och så lite ökningar för vaden. Ribben är 3r, 1a, förutom längst upp där det är 1r, 1a. Jag gillar den bredare ribben till strumpor, de sitter bra. Jag har stickat från tån och upp med stickor 2,5mm. Garnet är 70 gram Opal Regnskog, "färg" 2031 Otto der fänzer. Ornitolog är jag inte men Otto är nog nåt slags fågel iallafall.
Tillägg: Jag köpte det här nystanet opalgarn av opalgarn.se men det finns flera återförsäljare. Gå in på Stickameras sökmotor och klicka i opal under rubriken leverantör, så hittar du några till!
Nablus
Nablus är en stad på Västbanken och som efter osloavtalet fick självbestämmanderätt. Det innebär att i Nablus ska palestinsk lag och rätt gälla. Så är det också, under dagtid. Under natten är det israeliska militären som bestämmer.
Jag hade möjlighet att besöka Nablus i april förra året (om checkpointen finns att läsa under bokstaven C), under dagtid. Vi hade eskort runt i stan för att inte det skulle bli problem. Självbestämmanderätten har i princip inneburit isolering och förvärrande av situationen för palestinierna som bor i Nablus, i och med att områdena runt omkring styrs av den israeliska ockupationsmakten. Det är svårt att komma in och ut ur staden, både för folk och för varor. Det är svårt att arbeta, man kan inte frakta ut sina varor och det är stor fattigdom. Universitetet i Nablus är Palestinas näst största och det gick runt ekonomiskt tack vare bidrag från Saudiarabien. Men när GW Bush blev president upphörde de här bidragen att komma. Flera lärare har blivit tvungna att flytta från sina hem för att kunna fortsätta arbeta på universitetet, det var omöjligt att ha en restid till arbetet på 4 timmar, från att restiden kanske var 30 minuter innan det blev mer restriktivt för palestinier att förflytta sig.
Nattetid åker israelisk militär in i staden och "roar sig". Det kan vara prickskytte på gatubelysning. Det kan vara att man säger sig leta efter en person och därmed ska ta ut alla manspersoner på en gata. Man använder sig också av mänskliga sköldar – d.v.s. att man beordrar någon (palestinier) att knacka på någon annans dörr för att skydda sig. (det är förbjudet)
När vi gick genom staden för att titta på och i den stora basaren hördes skottlossning en bit bort. Ingen runt om reagerade. Det var män, kvinnor, barn. Våra eskorter förklarade att det var naturligt att det blev lite skottlossning, att militären (den israeliska) gjorde räder in i stan efter att det hade varit oroligheter i flyktinglägret som ligger utanför Nablus.
Dessutom Nablus känt för sin kunafa, en helt fantastiskt god och söt anrättning (typ fika).
Stick å brinn! 
