Underlåtande av rapporteringsskyldighet, del 7

Garn071114Shetlandsgarn från Yll o tyll i gröna nyanser har jag handlat också. Den största delen betalades av ett bortglömt presentkort från när jag slutade på mitt förra jobb. Den som spar hon har. Tydligen.

Nu tycker jag att jag återgår till normalt bloggande. Säkert har jag underlåtit att rapportera en hel massa men nu känns det som att jag hunnit ikapp en del.

Vantar, hoppas jag att det ska bli!

Underlåtande av rapporteringsskyldighet, del 6

Snälla AC hade tröttnat på sina garner. Jag tröttnar sällan på garner. Så jag fick en hel låda med garn som stått på vinden ett tag (en del sedan 80-talet av mönstrena att döma). När jag gick igenom lådan lite mer noga fick jag många glada överraskningar i form av finfina garner men också en lite mindre glad överraskning i form av små döda kryp (pälsängerlarvskal enligt min begränsade erfarenhet) i en av påsarna. Lyckligtvis var den påsen väl försluten och jag såg inga andra kryp någonstans. Den påsen sattes snabbt i karantän och förpassades till soprummet (tyvärr…).

Allt annat garn stoppade jag snabbt i påsar och knöt ihop ordentligt och stoppade in i frysen. Jag har hört att det ska ta död på djuren. Sen tog jag fram dem igen (öppnade INTE påsarna) och lät dem stå framme i rumstemperatur och så stoppade jag in dem i frysen igen efter en dag. Jag har hört att ej döda ägg ska kunna kläckas när man tinar garnet igen. I övrigt har jag läst mig till att vattentvätt tar kål på djuren helt och hållet. Men det skulle kräva alldeles för mycket jobb från min sida.

Då tog jag fram det fantastiska verktyget google. Och glömde i min iver bort allt vad kritiskt tänkande och betydelsen av tid heter. (PRÖVA INTE DET HÄR HEMMA!!!) Först tänkte jag inte berätta det, för jag skäms fortfarande lite över hur KORKAD jag var.

Nåja, jag hittade en artikel (vetenskaplig!) från 80-talet där det stod att man kunde köra ullsaker i mikron för att vara helt säker på att ta död på småkryp och annat. 3 minuter på full effekt skulle räcka. Tjong, ett nystan åkte in i mikron, satte den på 3 minuter. Efter kanske halva den tiden började det lukta…………. Lyckligtvis hann jag stoppa mikron och slänga det brända och osande garnnystanet i vasken och spola vatten över det innan det tog eld ordentligt.

Det kritiska var kanske att effekten hos en mikrovågsugn kanske, kanske, har blivit något högre sen tidigt åttiotal. Kommer ni ihåg? Man fick köra mjölken i nästan 5 minuter för att få till ljummen o’boy. Det går fortare nu. Både för mjölk och för ull, tydligen.

Istället bokade jag raskt tvättstugan och körde garnerna i bunkar i 3 timmar i torkskåpet på 60 grader. Har något kryp överlevt det hela så blir jag förvånad. Jag tänker dock förvara dem något åtskilda från övriga yllen tills jag kollat ännu mer på dem.

Efter den pärsen (ha i åtanke att jag lider av krypfobi) kan jag iallafall konstatera att jag fått följande tillägg till min samling:

Acgarn

Det är en hel del Lópi (brunt, allt är inte med på bilden) och Heilo från Dalegarn (grått och svart). Marianne Isager Tvinni i limegrönt och grått. Färglada ullgarner från Rowan. Finfint ullgarn från Wåhlstedts. Muskat bomullsgarn. Och lite annat odefinierat. Men inget akryl här inte!

Underlåtande av rapporteringsskyldighet, del 5

5. Annat färdigstickat

Under sista tiden har jag tragglat vidare med de pågående projekten utan att det har hänt sådär jättemycket. Däremot har jag varit i behov av stickning som inte kräver alltför mycket koncentration. Därför har jag stickat färdigt min rätstickade sjal i garn från Färgkraft (inköpt på Yll o tyll). Färgen är svår att fånga på foto, den heter Kattegatt och är härligt blågrön.

kattegatt2

Jag har stickat med bamburundsticka 3,5 mm, bara räta maskor. Jag började med en löpögla. Första varvet gjorde jag ett omslag och stickade löpöglan (=2 maskor). Nästa varv gjorde jag ett omslag och stickade de två maskorna (=3 maskor). Så fortsatte jag så tills garnet var nästan slut, maskade av löst. Jag har inte tvättat och spänt ut sjalen ännu. Den får troligen vara så här. Längden från nedre spetsen och upp är 65 cm och bredden mellan vingspetsarna är  190 cm.

kattegatt3

Jag har också stuckit emellan med några småprojekt, t.ex. sittdynan jag gjorde förut och Fetching. Om det går fort att göra så kan det väl knappast räknas som att man har börjat, eller hur? Så här är ett par Lovikkavantar jag stickat till Moa av Järbos Lovikka.

lovikka

Jag stickade storlek 12 år (hon är snart 8) och de passar bra. 150 gram garn gick åt med strumpstickor 5 mm (bok). Broderierna har jag gjort av ullgarn som kom med i den stora överraskningslådan. Mer om den i nästa rapport.

Så här glad blev Moa:
lovikka

Underlåtande av rapporteringsskyldighet, del 4

4. Kurs

I söndags gick jag kurs, eller var på inspirationsdag som det hette.

Kurs2

Kurs1

Det var den alltid lika trevliga och pedagogiska Triinu som höll kurs i stickade detaljer som man kan hitta på estniska vantar och sockor och sånt.

Kursen arrangerades av Stockholms länshemslöjdskonsulenter och vi höll till i Slöjdhuset som ligger vid Sabbatsberg.

Det kändes som privatundervisning eftersom vi var en grupp på 7 personer som stundom satt helt tysta och koncentrerade på stickningen.

Det blev 8 timmars valhänt knåpande och snoning av garnet åt än det ena och än det andra hållet. Och vad åstadkom jag?

Kurs3

En halv liten mudd med alla tekniker representerade.

Garnet är tvåtrådigt morjärvsgarn.

Självklart kom jag också hem med bagaget fyllt av inspiration och idéer. Jag övade på att lägga upp en gång till när jag kom hem men har sedan dess insett att det hela får vänta ett tag.

Underlåtande av rapporteringsskyldighet, del 3

3. Dumpning och containerfynd

TordisJag har dumpat Thórdís. Det blev fult, sladdrigt, tråkigt, assymetriskt och bara jättejobbigt.

Jag har inte helt och hållet dumpat idén att sticka sjalen Thórdís men den här varianten i drops alpacka går fetbort.

Vid lådan för sopsortering (även känd som UFO-lådan) hittade jag dock en annan påbörjad sjal, i samma orange alpacka med lite spetsstickade löv. Helt plötsligt kändes den jätterätt och rolig. Jag ska bara leta reda på mina anteckningar så kanske det blir en höstsjal färdig till nästa höst. Eller nästa. Tur att det blir höst varje år…

Rost2

Underlåtande av rapporteringsskyldighet, del 2

2. Användande av inköp från syfestivalen

Lilaull1_2Naturligtvis var det svårt att låta bli garnerna. Jag nystade genast upp ett av ullcentrumgarnerna och började sticka en sjal, ungefär fyra gånger, innan jag bestämde mig för att göra ett ganska enkelt men effektivt hålmönster som jag gjort eller sett på en isländsk sjal någon gång.

Mönstret är lätt att komma ihåg, rytmiskt och breder ut sig bra. Det gör att man inte behöver sticka lika länge innan sjalen blir ganska stor.

Jag fortsätter nog ganska länge i det här mönstret och avslutar antingen med en ganska liten spetskant eller en större bård/kant, ungefär som den som finns på en sjal i boken Folk Shawls, som Ylva använde på sin snödroppesjal i höstas.

Garnet skiftar i blå-lila nyanser, ibland nästan havsgrönt. Trots blixtbild (mitt på dan) tycker jag att färgerna kommer fram ganska tydligt ändå på den här bilden. Jag använder stickor 3,5 mm men stickar ganska löst.

FetchingkamelNi får tro mig på mitt ord att det här är en Fetching i svart kamelgarn och att jag har gjort en till.

Jag tycker att mudden sitter bra upp till handleden, sen är det lite sladdrigt, tyvärr. Jag har inte tvättat dem så det kanske rättar till sig.

Kamel-garnet är väldigt mjukt men ändå med någon slags strävhet, inte alls som alpacka. Men det är nåt otroligt varmt iallafall. Så nu väntar jag bara på att få prova andra exotiska garner som jak och myskoxe och så har min pappa lovat att han ska fixa yeti-ull till mig någon gång.

Underlåtande av rapporteringsskyldighet, del 1

1. Inköp vid syfestivalen

Garn071103Hos ullomera: Evilla 8/1 i höstfärger samt röd/svart, ca 180g vardera

Hos ullcentrum: 6/1 i röda och blå/lila nyanser, 2 hg vardera

Hos warp och weft: Viva silke/ullblandning 20/2, 100 g, samt två 25g-rullar silketråd 30/2

Hos Britt: komplettering av grått Sisu till mina spiralstrumpor

Hos Lienes design (finns vanli gtvis i Strängnäs, saknar hemsida): Kitfur bubbelgarn från Filati Pregati (kashmir och ull) samt två nystan Karabella baby camel 100% kamelgarn.

Det var väl ändå inte så farligt? Dessutom var det trevligt sällskap och mycket trevligt garn att klappa på och inspireras av.

Bäst gillar jag färgerna i Evillagarnet:
Evilla_host_2

Hårt arbete

HostHur är det Bono säger (jaja, sjunger, då)? Some days are better than other. Då är det här en sån där other. Tur att jag har ett bra jobb som gör att jag inte måste somna när jag läser sömniga artiklar. Jag började på Katrins socka, perfekt lässtickning. Det blir en 3+1-ribb som gör att man ser de fina färgerna bättre. Garnet är opal herbstmelodie och det var Katrins garn som gjorde att jag slog till på en härva själv, förut. Jaha, och varför stickar jag på Katrins socka och inte på mina egna, nu då? Tjänster och gentjänster, vetdu. Katrin dör om hon stickar sockor. Jag kan inte göra halsband (mina barn gör snyggare än vad jag gör). Bytt är bytt.