Blockering

Island2_2

Jag är verkligen långsam på att få mina färdigstickade saker helt färdiga. Den här sjalen stickade jag färdigt för läääänge sen. För snart ett år sen! (se tidigare post här) Inte förrän nu har jag fäst alla två trådar, tvättat sjalen och spänt ut den lite lätt. Den behövdes inte ens dras ut hur mycket som helst eftersom den är rätstickad och jag ville ha den lite sådär långsmal med långa snibbar.

Jag vet att det finns de som tycker att det bästa med att sticka sjalar är att få spänna ut dem och få se det ihopknorvade sticket förvandlas till skiraste spets. Jo, ja. Det är trevligt. Men det innebär så mycket mer. Så mycket besvär. Trots att jag har en trevlig tygklädd frigolitbräda som går att lägga i bekväm höjd så innebär ändå att spänna ut en sjal många minuter av böjd rygg och nålar som ska sättas i (jag vet att man kan ha i tråd, jag har testat, det hjäper inte) och många minuter av tid som det inte går att sticka på. Äh, det är helt enkelt tråkigt. Skittrist.

Det bästa med att spänna ut en sjal är för mig efteråt, när den har torkat och man snabbt kan plocka bort alla nålar, klippa av överflödiga fästtrådsstumpar, dra ut eventuella spännsnören och sen… lyfta loss det skira stickade från underlaget. Det sprakar lite från frigoliten, lite av samma känsla infinner sig som när man tar ut en vinylskiva ur fodralet för första gången. Det är snyggt. Och häftigt. Förväntansfullt. Och troligen det enda som gör att jag till sist tar mig i kragen och spänner ut sjaleländet…

Island3

Specifikationer för rätstickat isländskt sjalelände
Mönster: Feather and fan triangle shawl från boken Folk Shawls (Sheryl Oberle)
Garn: entrådigt ullgarn visjö ombré inköpt på Östergötlands ullspinneri, ca 150 gram
Stickor: 4mm
Modifieringar: Garnet randade sig själv utmärkt bra så jag struntade i färgbyten och så hoppade jag över hålvarven som finns i orginalet.
Tröghetsfaktor: stor
Trevlighetsfaktor efter blockering: stor