Vad kan egentligen vara bättre än svart? Möjligen det här:
Lilasvart ullgarn från Mejeriet på Gotland. Direktimporterat till fastlandet av Lilla H:s mamma.
På tal om Lilla H så har han vuxit upp och blivit en otroligt charmig och trevlig ettåring med ovanligt god klädsmak. Här poserar han lite fundersamt med Vestee på sig. I bakgrunden kan man skymta något grönt (på den högra bilden). Det är min omlottkofta i lin. Jag har i ett svagt ögonblick halvlovat att visa en bild på den med mig i.
Tja, håll till godo. Koftan sitter bättre när jag sträcker på ryggen… Samtidigt får ni en bra bild av Vestee bakifrån.
Notera också att Lilla H är mycket intresserad av min stickbok; vi pekar på vantar och mössor och tröjor. Tänk vad pedagogiska stickböcker är…
Tack snälla snälla M för garnet och för roliga stunder med Lilla H!
Stick å brinn! 
Den killen har stil! 🙂
Linkoftan ser också jättesnygg ut. (säger hon som ville se den på….)
GillaGilla
*suck*
Jag kom inte iväg till Mejeriet iår.
GillaGilla
Man kan väl säga att allt klär två skönheter – och unge herr H har förståss fått en god pedagogisk uppfostran eller hur M? Kram från mig!
GillaGilla
Vilket otroligt läckert garn! *dregglar litegranna*
GillaGilla