Befrielsen är nära

Green5

Jag har maskat av! Den gröna är snart färdig!

Efter en stunds funderade valde jag att använda mig av "casting on casting off" (lägg upp-avmaskning) som beskrivs i E Zimmermanns Knitter’s almanac (säkert på fler ställen). Det blev bra.

Flera saker med det här projektet är/har varit bra. Men många saker har också varit mindre bra. Så för att inte förta glädjen över den helt färdiga sjalen (när den är blockad, fotad och presenterad här) så tänkte jag att jag kunde dra de dåliga grejerna redan nu. Den är ju faktiskt nästan klar (den ligger och torkar).

Garnet

  • Soft silk från Yll o tyll. Det är 100% bourettesilke, 350 meter på 100 gram.
  • På en av härvorna var det väldigt många knutar. Jag är inte så knusslig; jag tycker inte om knutar men klagar inte heller så mycket. Men när det är tre knutar på mindre än 10 cm stickning tycker jag det är för många.
  • Garnet var helt klart snyggare på härvan än under process.
  • Trots att det var silke och trots att jag använde mina härliga ebenholtzstickor var den här stickningen inget nöje. Garnet kändes som frotté över fingrarna och rivs lite.
  • Det stickade materialet känns som svampig frotté à la disktrasa.
  • Jag älskar färgen! Men när jag tvättade sjalen såg tvättvattnet ut som vattnet gör när man har förvällt spenat. Och lukten var kanske inte helt olik den heller. Det blev många sköljningar…

Mönstret
Ett bladmönster som finns i diverse olika mönsterböcker men som finns ihopkomponerat också i den isländska sjalboken Thrihyrnur og langsjöl. Jag tog fem rapporter av mönstret. Jag har tidigare stickat två sjalar i samma mönster. Jag blev uttråkad. Det är nackdelen när man stickar halsdukar, de tar ju aldrig slut. Särskilt inte om man vill ha den lite lång så man kan drapera den lite chict också.

Observera att det här är bara mina egna känslor när jag stickade. Jag dissar inte garnet totalt. Jag tror att jag kommer att tycka det är ok när allt är klart. Snyggt är det. Och jag ska inte själv ha sjalen. På Yll o tyll har jag sett muddar i samma garn och det var helt klart super. Och var det inte Marika som hade med sig ett slätstickat stycke i någon annan färg? Det var fint. Fler erfarenheter? Åsikter?

4 reaktioner till “Befrielsen är nära”

  1. 1. Inga erfarenheter 😉 Varken av mönstret av löv eller garnet. Men, undrar om garnet, enligt din beskrivning, inbjuder till inköp 😉
    2. Åsikter? Härlig färg dock! Och det SER härligt ut…
    3. Spenat ÄR gott, men ska ätas och inte bäras kring någon hals, nej…
    4. Nyfiken på hur LÅNG den nu då blev… Jajaja, jag gissade totalfel, vet… men nyfiken kan man väl få va???
    Må så gott… värmländskan… kramis och sticka lugnt…

    Gilla

  2. Jag har stickat en bolero av samma garn och den är underbar att ha på sig, jätteskön mot huden, jag är supernöjd med den. Men jag försår samtidigt dina frotté-tankar. Jag tror att sjalen blir alldeles underbar när den är klar, jag älskar färgen!

    Gilla

  3. Har också stickat en halsduk av samma garn och färg. Jag blev helt förälskad i färgen när jag såg den. Men min härva hade också flera knutar med litet mellanrum, gillar inte heller knutar ok en kan man acceptera/ härva med flera…..
    Men jag tror att halsduken kommer att vara gosig i vinter och jag tror att den intensiva gröna färgen kommer att pigga upp mig i vintermörkret.

    Gilla

Skriv gärna något!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s