Visjötröja

Moas tröja i visjögarn är äntligen klar! Den fick toppbetyg i och med uttalandet "Mamma, är det ok att du tvättar den genast så den hinner torka tills imorgon om det blir lite kyligt så kan jag ha den då…"

Självklart fick ungen ha tröjan utan att jag tvättade den först! Tvätta kan man göra sen.

Tröjan är getingtröjan som man kan köpa mönster till hos Östergötlands ullspinneri. Fast med utan getingar. Och så har jag stickat den lite längre och med inpassade ärmar, eftersom Moa är lång och smal. Getingarna uteslöt jag när jag insåg att hon lät tveksam. Kanske stickar jag lösa getingar och nästar fast. Då kan de lätt tas bort. (i orginalet stickas de in samtidigt som man stickar tröjan, svårare att ta bort med andra ord). Hellre med utan getingar än att hon inte använder tröjan alls…

Egentligen är det inga konstigheter med tröjan. Det är Visjö, dryga 360 gram gick åt. Jag använde stickor 3,5. Det är slätstickning. Kanterna är invikta och faststickade (inget sysy!), uddarna fick man till med ett varv omslag, 2 ihop i vikvarvet.

Och så skulle det vara luva. Den stickade man separat och sydde fast. Baksidan ser ut som en "riktig" sydd luva. Men framkanterna skulle gå omlott och det räckte det inte riktigt till. Men jag vek ner framkanten och nästade fast litegrann. Det blev helt ok.

Luvan bakifrån

Framkanten

Resultatet är en ledig men ändå välsittande okliig, mjuk och varm färgglad ylletröja som Moa kommer att använda. Varma barn ger nöjda mammor. Eller nåt.

Och Visjö är trevligt att sticka i. Mums.

Annons

Randiga vantar

Mina randiga tvåändsstickade vantar är äntligen äntligen klara! Tjohej!

Mer kan du läsa här.

Tokig, jag?

Ibland får jag för mig saker som gör att jag undrar om jag är riktigt normal. Som förra veckan när jag för femtifjortonde gången på lika många plastkassar genast rev upp en lång reva i kassen när mjölken/gurkan/luften skulle packas i densamma. Varför betalar jag för sånt skräp? Jag borde använda tygkassar! Men… Tygkassarna följer aldrig med när jag spontanhandlar på vägen hem. De följer inte med när jag planerat storhandlar heller. De är för stora och mitt minne är inte tillräckligt uppdaterat på tygkassar. Jaha, vad gör jag då? Googlar. Och hittar det här:

• Variant 1
• Variant 2
• Variant 3
• Variant 4
• Variant 5
• Variant 6 (magknits har tyvärr slutat existera men mönstret finns på Ravelry)
• Variant 7
• Variant 8
• Variant 9
• Variant 10 (magknits igen, mönstret hittar du via Ravelry)

Det finns till och med en blogg…

Först blir jag lite trött. Hysteri. Rädda världen. Stackars delfinerna*. Och så vidare.

Sen tar jag mönstret till den variant (nr 1) som verkar ge mig minst huvudbry och som jag inte behöver sy ihop, ett tunt men starkt ullgarn jag köpt billigt och en 40 cm rundsticka 6 mm och börjar sticka. En påse.

Jaja. Den väger endast 34 gram och går att knöla ner i något litet, typ i A6-kuvertstorlek.

A4-papper med som referens…

Alltså finns det en teoretisk möjlighet att denna kasse kan ligga i min handväska (där det för övrigt redan finns en massa bråte vägandes åtminstone 15 gånger så mycket stycket) och eventuellt användas när jag handlat saker som jag tror har sönder plastkassarna.

Kassen klarade vassa hörn-testet utmärkt.

Jag ska bara göra en liten sinnesundersökning först, promenera runt stan med en banan i ett rött sidenband släpandes efter mig på trottoaren, ställa mig framför stationen och fråga första bästa person om den kan visa mig vägen till stationen och en massa annat.

Det här hade jag kunnat göra bättre

1. Inte underskattat kassens töjbarhet, den släpar i marken om jag håller den i handen och det finns saker i. Men den går att ha över axeln oxå. Rent teoretiskt iallafall.

2. Gjort öppningen mer elastisk för att underlätta istoppande av grejer. En fördel är iofs att sakerna inte kommer att ramla ut den vägen…

3. Hållt bättre koll på början och slutet av varvet och omslagen… Men vadå, det är en kasse…

* Det är alltid synd om delfiner. Och indianer. Men mest delfiner. Det har jag hört.

Ögongodis

Varje stickares hemliga dröm ser ut så här. Det är också en liten hint om vad som komma skall…

Och dessutom har jag kommit på varför mönstret på sockan jag stickar heter Railway stitch. Om man tappar en maska så ränner den iväg snabbare än tåget. (sorry, dålig humor, jag vet)

Färgglatt

Två flugor på en gång fångade jag.

1. Orange döskallemössa i Nagano superwash, mönster från ett Sisu-häfte. Färgerna har Petter bestämt själv. Döskallen är sydd på med maskstygn.

2. Orange+fler färger i en regnbågssjal. Jag har inte fått tvätta sjalen ännu, jag återkommer med en ordentligare bild på den senare. Flugfällan var tvungen att spatsera iväg…

Sjalen ska fungera som Petters bilåkarsjal. Bilåkarsjal är den sjal som Petter ska ha istället för att använda min sjal som jag brukar ha i bilen som skydd mot de isvindar som vi har som åksjukeprevention. Kanske kan jag få ha min sjal ifred efter det här. Sen, när Moa har fått en bilåkarsjal…

Gammalt blir nytt

Några gamla knappar på en gammal tröja blir till en ny present till en ny liten bebis.

Nåja, tröjan är oanvänd men det var väldans länge sen den blev klar. Jag orkar inte leta i arkivet men den ska finnas där nånstans…

Det är i alla fall ett mönster från Garnstudio, det här närmare bestämt, tröjan är stickad i Baby-ull i storlek 6/9 månader. Jag hoppas mottagaren blir gladare än bäbisen på bilden, den ser mest ut att vilja springa därifrån och blir extra lessen för att den inte ännu har lärt sig varken gå eller krypa…

Mönstret är trevligt! Trevligt också när man hittar gamla tröjor och slipper sticka nytt!

Inkonsekvensanalys

Jag har fått indikationer på att jag inte alltid är helt konsekvent. Jag har därför tillsatt en utredning och av denna begärt in en inkonsekvensanalys av uttalandet "huvudsaken är att det är symmetriskt". Rapporten, som kom tidigare idag, pekar på flertalet indicier för att jag varit/är inkonsekvent.

Rapport ang. inkonsekvensanalys av uttalandet "huvudsaken är att det är symmetriskt"
Utredningen börjar med ett antal iakttagelser och inkonsekvensanalys av dessa. Därefter följer en sammanfattning och de slutsatser som utredningen kan dra.

1. Det är dags att börja ihoptagningen på min tvåändsstickade vante (se Fig. 1). Hoptagningarna görs i början endast på lillfingersidan. I och med att en vante oftast har två sidor och minskningen endast görs i den ena kan detta inte räknas som symmetriskt. (Utredningen noterar också att vanten har ökningar för tumme endast i ena sidan.) Tilläggas bör dock att handens lillfinger oftast är en bit kortare än dess pekfinger och att jag inte kan anses skyldig till detta. Förmildrande är också att denna vante, den vänstra, kommer att vara helt symmetrisk i jämförelse med den högra, även om vanten inte är symmetrisk i sig.

2. Jag har fortsatt med ledtråd 5 på den mysteriska sjalen 3 (härefter benämnd MS3) istället för att i symmetrins anda sticka en symmetrisk sjal (se Fig. 2). Instruktionerna för ledtråd 5 klargör tydligt att det handlar om att förfärdiga en icke-symmetrisk produkt. Sjalen kommer att ha två olika sidor. Utredningen noterar att detta förfarande står helt i motsats till det under inkonsekvensanalys stående uttalandet.

3. Jag har tydligen i ett svagt ögonblick sagt att jag inte ska påbörja några nya tröjor innan jag sytt ihop den rosa visjötröjan. Utredningen noterar att sagda objekt ligger skrynkligt i en hög i sy-ihop-stickkorgen och att delarna i stor grad saknar fast förankring i varandra. Källor har gjort gällande att inte mindre än två (2) nya stickprojekt har påbörjats under senare tid. Dessa två utgörs förvisso av a) ett par herrstrumpor (Fig. 3) och b) ett stycke regnbågssjal (Fig. 4), varav vilka ingetdera kan anses som beståndsdelar till en blivande tröja. Enligt samma källor finns dock långtgående planer på att inom kort, kanske redan ikväll, påbörja stickandet av upp till två (2) tröjor. Ingen av dessa handlingar har utförts inom ramarna för vad utredningen kan, med bästa vilja, anses vara konsekvent.

Sammanfattning och slutsats. Jag är en inkonsekvent typ som slänger ur mig saker utan att tänka mig för. I konsekvensens namn kommer jag troligen att fortsätta så.

Figur 1. Asymmetrisk hoptagning.

Figur 2. MS3, ledtråd 5 påbörjad.

Figur 3. Railway stitch sock, mönster från Nancy Bushs Knitting vintage socks, Hjerte sockgarn, stickor 2 mm.

Figur 4. Regnbågssjal, stickor 4,5 mm, finskt ullgarn från Svalan.

Bättre än svart

Vad kan egentligen vara bättre än svart? Möjligen det här:

Lilasvart ullgarn från Mejeriet på Gotland. Direktimporterat till fastlandet av Lilla H:s mamma.

På tal om Lilla H så har han vuxit upp och blivit en otroligt charmig och trevlig ettåring med ovanligt god klädsmak. Här poserar han lite fundersamt med Vestee på sig. I bakgrunden kan man skymta något grönt (på den högra bilden). Det är min omlottkofta i lin. Jag har i ett svagt ögonblick halvlovat att visa en bild på den med mig i.

Tja, håll till godo. Koftan sitter bättre när jag sträcker på ryggen… Samtidigt får ni en bra bild av Vestee bakifrån.

Notera också att Lilla H är mycket intresserad av min stickbok; vi pekar på vantar och mössor och tröjor. Tänk vad pedagogiska stickböcker är…

Tack snälla snälla M för garnet och för roliga stunder med Lilla H!

Så här gör man

Om du vill kan du också göra virvlande muddar! (se posten från i förrgår)

Använd Araucania nature wool, det räcker om du har 50 gram, och strumpstickor 3 om du har smala handleder eller stickar löst eller stickor 3,5 om du har större handledsomkrets eller stickar hårdare (eller någon annan stickgrovlek som passar dig bra).

Lägg upp 40 maskor och börja sticka runt:

Varv 1: 40 räta maskor.

Varv 2: sticka [2 räta, lyft en maska, sticka 2 ihop, dra den lyfta maskan över, 1 rät maska, 1 rät maska genom bakre maskbågen, ett omslag, 1 rät maska, ett omslag] fem gånger.
(Varv 2 kortversionen: [2rm, 1 döht, 1rm, 1 vriden rm, omsl, 1rm, omsl] 5ggr.)

Varv 3: 38 räta maskor.

Mönstret förskjuts 2 maskor vartannat varv. Upprepa varv 2 och varv 3 tills du är nöjd med muddens längd.

Maska av, gärna med sydd avmaskning. Mitt försök till förklaring hur man gör det har du här men dubbelkolla gärna med en av E. Zimmermanns böcker eller någon sida på nätet som har bilder (t.ex. den här, eller den här; scrolla ner) om du tycker att jag förklarar luddigt. Det är enklare än det låter och blir en bra avmaskningskant som inte rullar sig.

Ta av garnet så att du har en bit att sy med, ca 60 cm, och träd på en trubbig nål. Du ska nu sy framåt (i stickriktningen). Stick in nålen genom två maskor som om du skulle stickat dem aviga (nålen in bakifrån maskorna), dra igenom garnet men låt maskorna sitta kvar på stickan. Sy tillbaka genom den första maskan (nålen in framifrån, som om maskan skulle stickas rät), dra igenom garnet och släpp maskan av stickan. Upprepa dessa två steg tills maskorna är slut.

Fäst trådarna. Sticka en mudd till. Vill du vara vågad eller symmetrisk försöker du dig på att sticka den åt andra hållet än du gjorde den första, troligen blir det högerhänt om du är vänsterhänt och vänsterhänt om du är högerhänt. Det kan vara bra att kolla hur din spegelvända masktäthet är… Jag stickar något hårdare vänsterhänt än högerhänt, säkert en träningssak. Du kan vilja använda ett annat sticknummer på den andra mudden. Naturligtvis går det bra att sticka två likadana också!

PS Garnmånglare i Sverige som jag vet säljer A-garnet är min lokala pusher http://www.yllotyll.com/ och jag fick upp flera träffar när jag använde den HELT FANTASTISKA sökfunktionen hos Sticka mera (klicka i Ara…garnet och sök affär!).

This is not your ordinary mudd…

Den här mudden (och dess partner) har jag designat och stickat till min faster Satu. Och vad är det som är så speciellt med den här mudden då, kan man undra? Mer än att den är himlans fin och mjuk, stickad i Araucania nature wool som är handfärgad och hitskickad ända från Chile, att den är kul att sticka och att mönstret gör att mudden smiter åt skönt runt handleden?

Om vi börjar från början så är det så att min faster är himla trevlig och jag ville gärna sticka något till henne. Det här garnet är Satu, för mig. Dessutom är hon ofta ganska frusen av sig, åtminstone på vintrarna. Och så hade jag det här spetsmönstret som jag så gärna ville testa i rundstickning. Muddar, kanske? Jag testade. Det blev asfult.

För en gångs skull slängde jag inte skräpet i ett hörn och surade och tog något annat att sticka, utan jag fortsatte att ändra mönstret och testa olika varianter tills jag kom fram till den här håliga spiralen. Den gillade jag. Och det blev en mudd! Uppläggningskanten blev vågig och fin, den passar bra att ha mot handen. Spiralen fick de egenskaper jag nyss beskrev.

Bra så. Sticka! utlyste sin tävling huvudsaken. "Vad är huvudsaken för dig?" (den som är bekant med tävlingen inser också att alltihopa började för ett bra tag sen…) Jo, för mig är huvudsaken att det blir symmetriskt. Ganska ofta är det så iallafall. Så jag satte mig och försökte få till spiralen så den gick åt andra hållet. Utan att det blev fler maskor på varvet. Utan att hoptagningarna såg ut på annat sätt. Utan att det blev osymmetriskt. (försök själv…!)

Till sist tänkte jag: "Om det nu är så att alla vänsterhänta i alla tider fram till nyss fått lära sig att både skriva och sticka högerhänt så ska väl jag, en helt klart superhögerhänt människa, kunna lära mig att sticka vänsterhänt. Om man då följer beskrivningen för mudden så som jag stickade den högerhänt så borde den bli spegelvänd om jag stickar den vänsterhänt!"

Kanske inte så konstigt, tycker någon (ni?), men för mig blev det en aha-upplevelse!

Och Tjohej! det funkade!

Muddarna fick i den första varianten en resårkant upptill. Och den vänsterhänt stickade mudden blev ännu mindre än den högerhänta den gången. Så det här är den uppdaterade versionen mudd 2.0 där den vänsterhänta mudden är stickad med stickor 3,5 mm istället för 3. Kanske skulle jag ha stickat med ännu större skillnad på stickorna. Mudd 2.0 fick också en sydd avmaskning istället för resår eller vanlig avmaskning. Den sydda avmaskningen rullar sig inte.(Tur att vissa i familjen målar naglarna så att det blir matchande bilder.) Den som är stickad "vänsterhänt" är den som är minst (till vänster i den vänstra bilden och till höger i den högra bilden…).

I år, ett år senare än jag hade tänkt mig, fick Satu sina muddar. Sen att jag bara älskar garnet och att jag efter att jag stickat mudd 1.femti11 gick och inhandlade lika garn (men typ svart/ljussvart) till en tröja är ju bara bonus.