Somt växer långsamt. Annat växer snabbare. I det här fallet är det kanske dött lopp?
Några cm till (på sjalen) så är det klart sen. Det ska räcka till att svepa om sig ordentligt.
(mamma, om jag gör roliga grimaser, blir jag längre då?)
Annars har jag hållt mig ganska trogen tvåändsstickningen under de senaste dagarna. Och när jag ändå hade knit-along-andningen inne började jag (igen) på en färösjal. (den förra kom jag ett mönstervarv på, typ…)
(bilder på det? kommer, kommer…)
Under tiden försöker jag hålla barnen borta från datorn och ute i det fria. Därmed får inte heller mammor sitta vid datorn. Ifall att det verkar bli lite glest mellan inläggen alltså.
I övrigt ser jag fram emot att inte vara bortrest på måndag när det är stickkafé här i Uppsala.
Stick å brinn! 
Hihi.. jag älskar den här bilden! Det ser så härligt ut, allt ifrån ansiktsuttrycket till hur han håller stickningen. Och så är ju själva stickningen fin också, och härligt grön 🙂
GillaGilla