Stickning är inne. Eller nåt. Nu har den spridit sig även till barnlitteraturen! I Saffransmysteriet sitter en ung kvinna i kassan och stickar (jag hoppas hon inte är boven, vi har inte kommit till slutet ännu). En bok om två skator handlar om hur de stickar sockar (eller nåt) och recenseras på kultursidorna i fina tidningen.
Jag blev kanske lite väl kategorisk när det gällde Smart häromdagen… Det var bara det att jag blev så himla besviken, flätorna och mosstickningen på koftan jag skulle göra försvann och kvar fanns bara de tweediga nopporna. Sen försökte jag göra nåt i slätstickning istället men då hade lusten försvunnit och vips hade jag bytt in kvarvarande nystan som tillsammans med mina presentkort räckte till garn (Araucania Nature Wool) till en tröja till mig. Provnystanet i Smart blir säkerligen ett par fina vantar.
Jag stickar också, köper inte bara garn. Här är Moa och hennes nya mössa i Crazy (garn och mönster från Idéna).
Ungarna kom på mig med att börja en ny stickning (jag la upp fyrahundrasjuttielva maskor till en färösjal – inte så mycket att visa ännu) och hojtade glatt "Mamma kommer du ihåg att du måste sticka färdigt fem saker innan du får börja nåt nytt?!" Hm, jag som trodde det var en engångsföreteelse, men det tyckte inte dom. Vi får se. Det kanske är listdags?
Stick å brinn! 
Lika bra att barnen lär sig sticka medans de är små… Min minsta har redan lärt sig tror jag, tar tag i mina fingrar och gör stickrörelser – han är 2,5 mån!
Jättefin mössa Moa har på sig.
GillaGilla
Har tur jag. Ingen som säger att jag ska sticka färdigt annat först innan jag lägger upp för nytt. Fast då håller jag mig från att lova något sådant också;-)
GillaGilla