Hon har gjort det igen!

Kalinka1 Alltså, jag är helt oskyldig! Det är min mamma som har köpt (obilligt) garn och stickat en tröja av det. Tröjan blir för stor. Hon ger den till mig. Känns det igen? Den här gången har hon dock inte stickat ärmar och monterat innan hon gav bort den. Omlottröja i Kalinka i limegrönt. Tyvärr Lyckligtvis verkar hennes silketröja i finfin röd färg passa henne precis. Skönt, så hon får behålla nånting iallafall.

Andra stickar från sina egna garnlager, jag stickar från andras (mammas?).

För att övergå till något helt annat så vill jag bara visa att tröjan i visjögarn passade perfekt och samtidigt passa på att illustrera varför jag givit bort ett livslångt presentkort emottagande och övervägande av stickade önskemål från detta fantastiska lilla barn som jag är fadder åt och som är mina barns kusin.
Kusin1

Förändringar

Ila_1Det sker ständiga förändringar i livet, ibland hinner man inte riktigt med…

Jag har slutat mitt jobb. Trist. Jag kommer sakna mina arbetskamrater – som verkar känna mig mer än väl och gav mig jättefina hejdåpresenter i form av en sån här (bilden snodd härifrån och redigerad) och ett presentkort här. Jag ser dock ljust på framtiden.

Mörkare blev det däremot för det här entrådiga ullgarnet som gick från naturvitt till rödbrunsvartrostmelerat. Meningen var att det skulle bli rött och svart men jag hällde på lite för mycket färg och körde för varmt. Läste senare (av en slump) att en del röda färger blir rostbruna när man färgar i för hög temperatur. Jag använde yllefärg från Zenit och mikron. Garnet är från början från Uppmaskans utflykt till Gudruns ullbod för ett tag sedan.

Trots att det inte blev som jag tänkt mig är jag inte helt missnöjd med resultatet, det blev bara annorlunda från vad jag hade tänkt från början. Vet inte riktigt vad det ska bli. Kanske en tröja. Kanske en sjal. Kanske en present. Eller alla tre…

Garnrost