Stickdepression

Jag har testat min Tubey och kom fram till två saker.

  1. den blir varm, väldigt varm
  2. jag måste repa upp hela "kroppen" och ta upp färre maskor längs det som blir framkanten ifall jag över huvud taget ska få plats med min något större byst (här jämför jag med designern som poserar på bilerna)

Jag vet inte om det är det som har gjort att jag känner mig lite stickdeppig eller om det är färgerna på den här påbörjade sockan som får mig lite lätt illamående, hammarbyare som jag är.
Aik1

Eller om det är det att jag stickar babykläder som blir för små eller att barnens fötter växer helt ohejdat. Oavsett anledning ville jag ha något att sticka på som inte bråkade med mig så jag började sticka upp rester från strumpgarner. Till typ en filt. I rätstickning. Okej, det kan bli fult men det kan ivarjefall inte bli fel.
Rest1

4 reaktioner till “Stickdepression”

  1. Hav tröst – jag repade upp samma fyra centimeter på min rätstickade mudd tre (3!) gånger i gårkväll. Hur svårt kan det vara? Det måste vara att månen är i nedan…/Åsa

    Gilla

  2. Filt är aldrig fel. Ju mindre passform som krävs, dessto bättre. All stickning borde vara platt och knappt fyrkantig. Hoppas det känns bättre snart!

    Gilla

  3. Själv fick jag repa upp minst 5 (!!) ggr på min ”bebis-Aran-tröja”. Och det var ju ingen svår början, jag skulle bara räkna, men det funkade inte. Men skam den som ger sig… Det är nog nåt konstigt i luften nu…

    Gilla

Skriv gärna något!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s