Bäst med väst?

Det verkar vara lite västfeber nu. Här är den som är nästan klar, i Garnstudios silke-tweed, storlek 98/104. Jag har en på gång också. Unga fröken Schwartz har fått en jättesöt i bomull. Åsså finns ju den här som är jättefin och som massor av vuxna unga fröknar har stickat. Men jag som inte är särskilt frusen av mig fortsätter att sticka västar i barnstorlekar. Och för att få lite inspiration till sånt och annat har jag precis beställt mig den här boken som sägs vara något slags bibel. Kanske jag kan sticka av mig lite garner från lagret? Vilket är ditt bästa sticka-från-garnlagret-stickbokstips?

Annons

Karameller och annat gott

Vy över Vättern

Och vad ligger nära Vättern om inte Ödeshög och Östergötlands ullspinneri. Det ligger minsann precis på vägen hem.

Därifrån fick jag med mig Karameller (både en- och tvåtrådiga) och lite annat gott.

Snälla snälla Börje tyckte att det blev så dyrt (vilket det inte blev om man tänker på hur fint garnet är, det finns minsann såna som tar bra betalt för skruttigt garn…), så att jag som stamkund fick välja en härva valfritt garn gratis. Jag hade tänkt komma tillbaka iallafall men tackade inte nej. Självklart blev det en härva grönt pälsullgarn.

I övrigt är det rosa Visjö till en tröja till Moa (är jag knäpp eller är jag knäpp men jag vill ju att ungen ska ha det jag stickar), grön/turkos/blå till mössa till Petter och rosa/grönt till nåt. På spinnrullarna entrådigt mörk karamell och grå ombré. Det är så mjukt så mjukt och luktar inte gammalt får som det lite stickigare men snarlika garnet från Ullcentrum gör.

Hurra!

För jag har tagit bort gipset för jag har tagit bort gipset för jag har tagit bort giiiipseeet, fy fan va jag är glad!

Undrar om man får simulera nu så jag kan ligga kvar i soffan och sticka??…

Här är Moa i sin bolero som blev klar i tid för skolavslutningen.

På bilden klappar hon ett rådjurskid som blivit inlämnat till gården där midsommaraftonen tillbringades. Det stackars djuret låg ju helt ensamt i en lega och verkade helt övergivet *ironisk*. Precis som små rådjurskid ska göra. Nu har det fått en fostermor som matar det med nappflaska istället.

Boleron passar precis och Moa är nöjd. Och använder hon den är jag också nöjd.

På midsommar hade jag min estniska knoppiga sjal. Jag har skrivit mer om mina vedermödor med den på fotbollsbloggen. Den blev stor och ullen värmer. Det behövdes. Den är stor, 90×190 cm, och ändå väger den bara 125 gram. Och den är beige. En poäng till den som kan urskilja sjalen från balkonggolvet (som f.ö. fortfarande inte har någon trall). Några fler bilder finns i fotoalbumet.

På tal om fotoalbum så finns nu bilder på fler pågående saker.

Stickning utan dator

Datorn är inte så snäll som jag vill att den ska vara. Jag bloggar på jobbet istället. Och stickar övrig tid. Bilder verkar bli en sällsynt lyxvara på den här bloggen. Tyvärr. Jag kanske ska scanna in mina stickningar på jobbets kopiator, det blir svartvita fina bilder då… Vi får se, kanske datorn blir snäll igen om jag berättar om allt jag har gjort på sistone.

Boleron blev klar i tid. Den estniska sjalen blev klar i tid.

Ett bakstycke och början av en ärm finns på den mosstickade linkoftan.

En färdig barnslipover i silke-tweed (enfärgad, dock).

En påbörjad pomatomous. (Varning! Börja inte sticka efter detta mönster om du har tendenser till kompulsiva beteenden.)

En påbörjad barnslipover i Tvinni.

Handlat massor på Östergötlands ullspinneri!

Monotont upprepande

När man inte stickar till fotbollen kan man repa upp. Det funkar jättebra.

Åsså är det bevisat: Punkare är smartare! Och de smartaste punkarna stickar (eller gör iallafall kuliga stickmönster). Så här kommer några punkiga sticklänkar.

• YKW
• Döskalleväska och fler döskallesaker
• Långa halvvantar (vem har sagt att punkare måste vara praktiska?)
• Halsduk
• Snödjävulen
• Punk rock knitters

Stickkafé och sjalar

I måndags hade vi stickkafé ute på gården på Café Cappuccino. Trevligt som vanligt. Eftersom det var ungefär årets varmaste dag hade vi laddat upp ordentligt med yllesjalar.

Åsa och Anna-Karin fryser

Fast den egentliga anledningen var att Eva samlar på sjalar till en utställning i Österbybruk (juli-augusti). Österbybruk är väl värt en omväg även om inte sjalar finns utställda. Förresten skulle Eva sticka en sjal som jag tyckte var söt, det borde väl ha varit den här. Kanske i mitt färgkraftsgarn, eller i det melerade från Ullcentrum…

Och sen så sägs det att man inte ska blogga mitt i natten (skaffa dig ett liv, Liisa) men om man tillbringar hela eftermiddagen och kvällen med att se på fotboll och i pauserna mellan och i matcherna försöka hinna med att laga mat och servera den till barnen, tvätta barnen och deras lortiga kläder, diska och sånt kul, och mannen i ens liv har flytt bortåttysklandtill för några dagar, så blir det inte så mycket tid över. Det är ändå både för ljust och för varmt för att sova.

Glömsk? Jag??

Jahaja, här har det glömts. Fast inte helt och hållet. Jag har kvar att spänna ut två sjalar. Dem hade jag faktiskt inte glömt bort. Sen finns det nog ett par påbörjade mössor någonstans också.

En klar

Det stickas och tittas på fotboll. Kul!
Jag har stickat färdigt en halsduk i Mega som svärmor ska få. Inte mitt favoritgarn direkt men jag tror att svärmor blir glad.

Lista
Det kanske är dags för en lista också. Jag har tagit fram mitt äldsta ufo och stickar som besatt på det också, jag vill ha den klar till midsommar. Så här ser stickandet ut just nu (bilder finns i fotoalbumet På gång:

1. Estnisk sjal
2. Bolero till Moa
3. Slätstickad väst, stl 3 år
4. Islandströja
5. Mosstickad linkofta

Åsså finns allt annat ofärdigt kvar också: keps till Siri, tröja till Petter, tunika till Moa, sjal/filt, grytlapp, väst, raggsockor, fiskartröja, pärlmuddar, virkad väska. I övrigt har jag repat upp en halv virkad mössa och en påbörjad sjal.

Minst tre veckor kvar

Ja, i gipset alltså. Men jag har bara två av sjukhusvistelsens stickhögar kvar att visa. Den ena högen är det som troligen kommer följa mig under vm-stickningen, kofta i Yll & Tylls tunna lin. Det är långa varv (jag är bredbakad) och monoton stickning (mosstickning) med bara lite formning i sidorna. Utmärkt med andra ord. Så här ser den högen ut när den ligger något utspridd i solen.

Den andra högen är faktikt helt färdig sånär som på knapparna. Det är en liten tröja, typ stl 9 månader, till någon liten knatte. När jag vet till vem så ska jag bestämma knappar. Tröjan är stickad med st 2½ och 2½ nystan (125 g) av Garnstudios Babyull gick åt. Mönstret är också det från Garnstudio, du hittar det här. Lättstickat och fint resultat, tycker jag. Jag håller också med Ulltopia som är besviken för att Babyull ska utgå, jag gillar det garnet. Och köpte några nystan när Yll & Tyll sålde ut det de hade kvar…

Till och med monteringen av den här lilla tröjan var trevlig (ok, allt som inte var direkt sjukhusrelaterat och som hände på sjukhuset var relativt sett trevligt, men ändå). Jag som förut verkligen har hatat att sy ihop, passa in ärmar, plocka upp maskor och sticka halsringningar tycker att det kan vara lite trevligt. Inte jättekul. Men trevligt. Det här beror på tre saker.

1. "Mattress stitch" eller om det kan tänkas heta smygstygn på svenska. Jag använder det när jag syr ihop sidorna av stycken (bak- och framstycke, ärmsidor). Fördelarna är att man gör det från framsidan, så man ser vad man gör, det är lätt att repa upp och resultatet blir en nästan osynlig söm. (hata, hata efterstygn där man syr i  tråden och allt blir snett och vint och kantmaskan syns när man är färdig!)
Beskrivning med text och bild, beskrivning med video (scrolla ner till Finishing).

2. Masksöm ("Kitchener stitch") för att sy ihop axlar eller vid inpassning av ärmar (överdelen av ärmarna). Fördelar: man gör det från framsidan så man ser vad man gör, det är lätt att repa upp och resultatet blir en söm som ser ut som maskor. (hata, hata efterstygn där man syr i  tråden och allt blir snett och vint och kantmaskan syns när man är färdig!)
Beskrivning med text och bild, beskrivning med video (scrolla ner till Finishing)

3. nona knits beskrivning av hur hon plockar upp maskor längs med kanter. Det blir snyggt.

Retro

I flera dagar har Petter gått omkring i den här tröjan, stickad på det glada 70-talet av min ömma moder. Lillebror hade den när vi var på en djurpark där getterna käkade på mammas skinnhandväska. Åh, vilka minnen. Materialet är Indiecitas tunna alpacka.